Artwork arkiv - Sida 13 av 42

Granit

Granit © Claes Hake/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Två granitblock, det ena rött och det andra i en gulgrå ton, är placerade på en kullerstensbelagd yta framför en fastighet på Eriksberg. Är de kanske inbegripna i ett tyst samtal om sina olikheter? Det ena är mer organiskt, medan det andra ser ut att vara skapat av en maskin med sitt kilformade och konkreta uttryck.

Bägge granitblocken har varsin blankpolerad yta. På det främre röda blocket är det den kulliga ovansidan som slipats och på det bakre den främre kortsidan.

Oavsett vad man som betraktare läser ut av konstverket händer det nästan alltid något i den mänskliga hjärnan när man som i detta fall betraktar två sammanhörande objekt placerade bredvid varandra. Man letar likheter, skillnader och förhåller sig till de mellanrum som uppstår mellan objektens delar.

Med tanke på titeln som konstnären givit verket kanske det ”bara” handlar om de möjligheter som finns att forma ett hårt material som granit till så väsensskilda uttryck?

Konstnären Claes Hake är född 1945. Han studerade måleri vid Konsthögskolan Valand och under studierna började han fatta intresse för skulptering. Till en början arbetade han främst med plastobjekt för att sedan övergå till lera, gips, brons och sten. Flera av hans skulpturer är huggna i stora stenblock.

Claes Hake har skapat flera offentliga konstverk i Göteborg, som Arc, Bohuslän, Minnesmonument över Backabrandens offer, Näcken spelar upp och Solringen.

Lejon

"Lejon", Johan Axel Wetterlund © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Två lejon blickar ut över staden från sin upphöjda position på var sin sida av entrén till universitetsbyggnaden. Lejonet som symbol står för mod och styrka och användes flitigt runt sekelskiftet 1900 som arkitektoniskt inslag, bland annat för att markera betydelsen av en byggnad och dess verksamhet.

Tidigare hade Göteborgs Högskola, som det hette på den tiden, legat i relativt enkla lokaler. Runt sekelskiftet kom kritik från flera håll där man ansåg att lokalerna inte var ändamålsenliga och att skolan behövde en högre status, vilket man menade kunde uppnås genom att bygga en ny fristående byggnad.

Köpmannen Oscar Ekman erbjöd sig att finansiera hela bygget av en ny högskola och donerade i början av 1901 summan 450 000 kronor, vilket täckte alla kostnader för uppförandet. År 2019 motsvarar den summan 25,5 miljon kronor. Byggnaden ritades av arkitekterna Ernst Torulf och Erik Hahr och stod färdig 1907.

Vid invigningen närvarade bland annat kronprins Gustaf och dåvarande ecklesiastikminister Hugo Hammarskjöld.

De två snarlika lejonen av Johan-Axel Wetterlunds stod då på sina postament och blickade ut över alla de som samlats för invigningen.

Lejon vanligt motiv för konstnären

Konstnären Johan-Axel Wetterlund föddes 1858 i Habo, Västra Götaland och avled 1927 i Köln. Han studerade vid Slöjdskolan i Stockholm och fick efter skolan arbete som modellör hos en arkitekt. Han fick ett statligt resestipendium och studerade skulpturala utsmyckningar i Tyskland, Frankrike och Italien. Han fick också ett flertal större uppdrag, bland annat åtta statyer på Stockholm slott, samt flera altargestaltningar i olika Stockholmskyrkor.

Efter att han skulpterat de två lejonen till Göteborgs universitet blev djur, och särskilt lejon, ett vanligt förekommande motiv för Wetterlund. I hans levnadsteckning framgår att det mer fria skulpterandet med djurmotiv var mer inspirerande och till glädje för honom jämfört med de många beställningar av medaljer och plaketter han fick.

Bland bilderna finns ett gammalt kolorerat fotografiskt vykort från invigningen 1907.

Medmänsklighet

Medmänsklighet © Eino Hanski. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

En arm med en öppen hand pressar sig med så pass stor kraft ut ur ett stycke granit att stenen splittras. Ned i den öppna handen sprutar en stråle vatten från en fontän.

Eino Hanskis konstverk är placerat på en torgliknande yta mellan gymnasiebyggnaderna på Lindholmen. Hela gestaltningen består av en stensättning med en damm i mitten och en fontän. I ena hörnet av dammen står ett högt granitblock. Ur blocket sticker en lång arm i brons ut. Runt själva hålet i stenen där armen kommer ut ser vi bitar av granit som om de krossats och pressats ut av armens kraft.

Det finns en tydlig symbolik i detta verk med sin utsträckta hand, kopplad till konstnärens egen historia med flykten från Leningrad och det mottagande han och hans familj fick när de kom till Sverige.

Författaren och konstnären Eino Hanski föddes 1928 i Sankt Petersburg (dåvarande Leningrad) och familjen flydde senare därifrån i samband med tyskarnas belägring av staden. 1945 anlände de till Sverige. Tjugo år senare debuterade han som författare och skrev närmare 20 böcker. Många av hans böcker behandlade tiden i och flykten från Sovjetunionen.

Först på senare år började Hanski skulptera och han kom att göra flera offentliga verk i Göteborg. Förutom detta verk har han gjort Gränslös tanke, också på Lindholmen, Stigbergs-Lasse i Gathenhielmska kulturreservatet och skulpturen Månskäran. Hanski avled i Göteborg år 2000.

Verket finansierades av Älvstranden Utveckling AB i samband med utvecklingen av Kunskapscentrum Lindholmen.

Torgny Segersedtsmonumentet

Torgny Segerstedtsmonumentet © Ivar Johnsson, 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Tio år efter sin död hedrades publicisten Torgny Segerstedt med uppförandet av detta monument, bland annat för sitt tydliga ställningstagande för tryckfriheten och mot nazismen tiden före och under andra världskriget.

Torsdagen den 31 mars 1955 slöt flera tusen göteborgare upp på Vasaplatsen för att närvara vid avtäckningen av konstverket. Verket är en så kallad obelisk, en hög pelare av sten. Obelisken är trekantig och avslutas i en pyramidformad, polerad spets.

Obelisken är placerad på ett trekantigt fundament. På en av sidorna finns namnet ”Torgny Segerstedt” ingraverat, och på en annan sida finns citatet:

”De fria fåglarna plöja sin väg genom rymden. Många av dem nå kanske ej sitt fjärran mål. Stor sak i det. De dö fria”.

Citatet är hämtat från den ledare Segerstedt skrev den 8 oktober 1940 i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, där han var huvudredaktör. Denna upplaga av tidningen beslagtogs efter ett regeringsbeslut, eftersom Segerstedt i sin ledare kritiserade att den dåvarande svenske överbefälhavaren Olof Thörnell mottagit en tysk orden, ”Tyska örnens orden”, instiftad av Adolf Hitler.

Citatet i sin helhet fortsätter:

”De likna icke de där som sträcka hals och kackla vid sitt mattråg och beskärma sig över ’galningarna’. I sinom tid skola dessa sansade gröpätare slaktas och förtäras. Det går så med de tama djuren. De taga inga risker, och de förlora alla chanser.”

Felaktigt citat

Det har senare uppdagats att den citerade texten på fundamentet innehåller ett fel. Ordet ”sig” har istället blivit ”sin”. I Segerstedts originaltext löd meningen ”De fria fåglarna plöja sig väg genom rymden”.

Historiska fotografier

Bland bilderna finns tre foton från installationen av obelisken. Dessa foton är tagna av en okänd fotograf och har publicerats av Bohusläns museum. På bilderna ser man att Göteborgs hamn bistod med kranbilar för att lyfta monumentet på plats.

Konstnären Ivar Johnsson
Torgny Segerstedtmonumentet är skapat av skulptören och formgivaren Ivar Johnsson. Han levde mellan 1885 och 1970 och har utfört många offentliga verk i Sverige. Med en uttrycksfull och klassicistisk stil är han mest känd för sina monumentala skulpturer. Han var medlem i konstnärsgruppen De tolv och är bland annat konstnären bakom Kvinna vid havet vid Sjöfartsmuseet och Flickan och sjötrollen i Kungsparken, båda i Göteborg. Från 1920 fram till sin död 1970 bodde han på malmgården Heleneborg på Södermalm i Stockholm, där han också hade sin ateljé.

Torgny Segerstedts-monumentet tillkom efter att en kommitté bildats för att ta fram ett minnesmärke, och finansierades troligen av Göteborgs Stad.

Berättelser från de sju haven – Sjöhästar

Sjöhästar © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den fjärde delen sett från hamnkanalen kallas ”Sjöhästar”.

Två sjöhästar tittar fram ur varsin mosaikklädd sockel. Nedanför dem sticker stjärten av en upp och nedvänd sjöhäst upp ur kullerstenarna.

Så här berättar konstnären om sina verk:

”Verken består av fyra delar. Varje del är placerad framför varsin entré mot hamnen. Verken är inte illustrationer till existerande berättelser utan snarare illustrationer till berättelser som betraktaren själv får finna ut”.

De andra delarna heter Sälgubbe, Skeppskatt och Galjonsfigur.

Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel (tillsammans med Peter Kruse) och Möte på Stabbetorget.

Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.

Berättelser från de sju haven – Galjonsfigur

Galjonsfigur © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den tredje delen sett från hamnkanalen kallas ”Galjonsfigur”.

En galjonsfigur eller ett kuttersmycke som denna typ av fartygsdekoration kallas, var oftast en kvinnofigur snidad i trä och fanns på större segel- och örlogsfartyg. Figuren kunde relatera till fartygets namn eller så var den en anonym kvinnogestalt.

Här är kvinnofiguren gestaltad i brons och fastsatt mot en imaginär fartygsför skapad av betong och rött kakel.

Så här berättar konstnären om sina verk:

De andra delarna heter Sälgubbe, Skeppskatt och Sjöhästar.

Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel tillsammans med Peter Kruse och Möte på Stabbetorget.

Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.

Berättelser från de sju haven – Skeppskatt

Berättelser från de sju haven - Skeppskatt © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den andra delen sett från hamnkanalen kallas ”Skeppskatt”.

Den kakelklädda formen föreställer stäven på ett fartyg ur vars inre en katt tränger sig fram och står där stadigt med sina framtassar på marken. Katten är gjord i brons, medan stäven är klädd i gult kakel. Kanske handlar skulpturen om en skeppskatts öde?

Så här berättar konstnären om sina verk:

De andra delarna heter Sälgubbe, Galjonsfigur och Sjöhästar.

Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel tillsammans med Peter Kruse och Möte på Stabbetorget.

Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.

Berättelser från de sju haven – Sälgubbe

Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den första delen sett från hamnkanalen kallas ”Sälgubbe”.

På en mosaikklädd vågform sitter en sälliknande figur med ett människoliknande ansikte och ett lätt truligt uttryck. Mönstret i den blågröna mosaiken visar ett brusande och virvlande vatten på ena sidan, och två segel på den andra. Kanske längtar sälgubben ut till friheten och havets vilda vågor?

Så här berättar konstnären om sina verk:

De andra delarna heter Skeppskatt, Galjonsfigur och Sjöhästar.

Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel tillsammans med Peter Kruse, och Möte på Stabbetorget.

Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.

Livshjulet – Möten i ögonhöjd

Konstverket tillkom för att uppmärksamma 60-årsdagen av Räddningsmissionens verksamhet i Göteborg. Invigningen skedde på De hemlösas natt, den 17 oktober 2014.

Skulpturen består av en blankt slipad kvadratisk sockel som verket är placerat på. Ur en grövre huggen form syns ett polerat hjul växa fram.

I samband med en omfattande upprustning av Brunnsparken 2020 flyttades verket från sin ursprungliga placering närmare kanalen och står nu mer tillgängligt i gångstråket mellan Östra Nordstan och Fredsgatan.

Så här berättar konstnären om sitt verk:

”Skulpturens tema, ’Livshjulet’, och kontrasterna i dess form associerar till livets kontraster och ständiga förändring. Skulpturens övre cirkulära form är finslipad och behaglig att beröra, medan dess nedre grovhuggna form har en skrovlig yta. I förhållande till Räddningsmissionens verksamhet, är min tanke att skulpturen berättar om att ingenting är statiskt i tillvaron, livshjulet snurrar. En människa i svårigheter kan förändra sitt liv om hon får stöd, hjälp och uppmuntran.”

Konstnären Ann Carlsson Korneev är född 1961 och är i första hand verksam som skulptör. Hon är utbildad vid bland annat Konstfack och Gerlesborgsskolan, Stockholm samt Högskolan för design och konsthantverk, Göteborg. Hon är representerad i ett flertal kommuner och museer i Sverige och utomlands.

Verket Livshjulet – Möten i ögonhöjd är finansierat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Inkommande kraft

Fasaden på den kommunala förvaltningen Kretslopp och vattens huvudkontor vid Alelyckan pryds sedan 2019 av en 30 meter lång konstgestaltning skapad av återvunnen aluminium.

Konstnären Christine Ödlund tog ett helhetsgrepp i sin gestaltning som sprider sig i hela byggnaden, såväl inomhus och utomhus. Verkets delar knyter alla an till kretsloppet och har bland annat hämtat sin inspiration från fotosyntesen, kompostering och sophantering.

Fris av återvunna pantburkar

Den yttre delen som vetter mot Gamlestadsvägen och som allmänheten kan se, består en fris skapad av återvunnen aluminium från gamla pantburkar. Motiven i frisen består bland annat av kraftigt uppförstorade växtplankton, metalliska strukturer hämtade från vattnet i Göta älv och cyanobakterier.

Konstnären, som även är utbildad tonsättare, beskriver hur hon också vävt in musik och ljud i sitt verk genom väggfrisens rytm och rörelse som i ett musikaliskt partitur.

De delar av konstverket som finns inne i byggnaden och som inte är möjliga att se för allmänheten (foto på dessa finns bland bilderna här) består av tre mindre aluminiumfriser, liknande dem på utsidan, två videoverk som visar en nedbrytningsprocess, en större flyttbar oljemålning och sju oljepastellmålningar, alla med motiv som knyter an till verksamheten som bedrivs i byggnaden.

Verkets titel Inkommande kraft hämtade konstnären från en skylt i ett äldre underjordiskt kontrollrum. Skylten satt på en kontrollpanel varifrån man styrde vattenflödet.

Så här säger konstnären om titeln:

”Titeln i sig själv alstrar nästan energi – tänk att omvandla allt som passerar till kraft, oavsett om det är vatten, sopor, gifter eller små eller stora besvärligheter över huvud taget! Titeln är också både poetisk och förbryllande, vilket jag tycker om.”

Utforskar vetenskap och musik

Christine Ödlund är konstnär och tonsättare verksam i Stockholm. Hon har examen från Konstfack, Kungliga Konsthögskolan och har även studerat elektroakustisk komposition vid EMS (Elektromusikstudion i Stockholm). Hennes mångfacetterade och experimentella konst utforskar ofta ämnen som vetenskap, metafysik och musik, genom måleri, teckning, ljud -och videoinstallation samt animation.

Christine Ödlunds verk finns i flera samlingar på museer i Sverige och utomlands, till exempel Moderna Museet, Magasin III: Museum & Foundation for Contemporary Art, Stockholm, Statens Konstråd och Trondheims konstmuseum.

Verket Inkommande kraft ägs och förvaltas av Higab, och är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.