Möte IRL

”Möte IRL” vid Litteraturgatan och Backa Röd på Hisingen kommer att bestå av fem skulpturer i aluminium, en större skulpturgrupp och sex förgyllda glasmotiv på vägg. Första delen installerades sensommaren 2025. Hela konstgestaltningen står klar under 2028.

Enskilda delar av konstnären Jonas Nobels gestaltning kommer att spridas ut och knyta samman de äldre fastigheterna i Backa Röd med de nybyggda kvarteren på Litteraturgatan. Olika figurer kommer att dyka upp i området de närmsta åren.

Så växer konstgestaltningen fram

Konstgestaltningen installeras stegvis. De vägghängda glasmotiven kom på plats i augusti 2025. Under 2026 kompletteras bilderna med tillhörande fristående skulpturer.

Under 2028 färdigställs hela gestaltningen med den stora skulpturgruppen där alla enskilda skulpturer samlas.

Boende i området kommer att känna igen de olika figurerna som dyker upp som variationer av sig själva i gestaltningens olika format. För den uppmärksamme finns flera kopplingar mellan skulpturerna, den omgivande miljön och bilderna att upptäcka över tid.

Digitala och traditionella processer

De skulpturala karaktärerna har kommit till genom både digitala tekniker och mer traditionella hantverksprocesser. Några är skulpterade i trä med motorsåg och sedan 3D-skannade och utskrivna. Ytterligare några är skulpterade helt digitalt.

Enligt konstnären Jonas Nobel bidrar verken med en förtrollning av området och öppnar en dörr till parallella världar, där också tingen är besjälade och vardagen kan bli lockande mystisk som i en roman.

Information om konstnären

Jonas Nobel (född 1970) bor och arbetar i Stockholm. Han är utbildad på Konsthögskolan i Umeå och är representerad på Moderna museet, Nationalmuseet och Magasin 3 och Indianapolis Museum of Art.

Jonas Nobel arbetar med skulptur och teckning. Han är även en del av design- och arkitekturkollektivet Uglycute, som är inriktat på inredning och utställningsform.

Finansiering

”Möte IRL” är inköpt av Poseidon genom enprocentregeln. Den innebär att när Göteborg Stads bolag och förvaltningar gör nyinvesteringar i byggprojekt så avsätter de en procent av byggkostnaden till konst.

Centrum

Ett foto av en ytterdörr med en sprucken ruta med orange ljus bakom och ett titthål där det syns ett blått sken.
"Centrum" av Kasra Alikhani.

I Jubileumshuset vid Selma Lagerlöfs torg har konstnären Kasra Alikhani skapat verket ”Centrum”.

”Centrum” består av ett videoverk som visas bakom ett bakvänt titthål på en av Jubileumshusets ytterdörrar. Ovanför dörren har en glasruta lagts till som ett lager i det befintliga fönstret. I den har konturerna av kartan från Göteborgs första stadskärna skurits ut. Varje skymning tänds ett brandgult sken genom rutan samtidigt som videoverket sätts i gång bakom dörrögat.

Videon visar en långsam rotation runt en modell av Selma Lagerlöfs torg, så som det såg ut när det först anlades som en del av miljonprogrammet 1969. Det går att följa skuggan av Nils Holgerssons gås, som en gång symboliserat torget men nu verkar ha fastnat i en cirkel runt centrumanläggningen*.

Framtidsvisioner från förr

Båda bilderna, den i fönsterrutan och den bakom dörrögat, visar förgångna framtidsvisioner.

– Verket påminner om att en och samma plats kan rymma många tidslager med förhoppningar om framtiden som sett helt olika ut. Vilka berättelser trängs bort och vad väljer vi att sätta i centrum? Jag har valt att lyfta miljonprogrammets centrumanläggning, som spelat en viktig roll i kulturen som producerats här och i stadens historia, säger Kasra Alikhani.

En lågmäld dramatik

Konstnärens tanke är att fönstret, som vid en första anblick kan uppfattas som ett vanligt krossat fönster, fungerar som berättelsens anslag. Betraktaren kan sedan själv välja att närma sig verket och fördjupa upplevelsen.

– Jag tycker att det är viktigt att i stället för storslagenhet välja en lågmäld dramatik som bjuder in till nyfikenhet och att förbipasserande aktivt får välja att upptäcka mer. Själva tittandet blir också något som väcker nyfikenhet hos andra som ser en kika, säger Kasra Alikhani.

Om konstnären

Kasra Seyed Alikhani föddes i Iran 1987 och är uppvuxen i Sverige. Han är baserad i Stockholm och utbildad på HDK-Valand i Göteborg. Han är konstnär och filmare som väver ihop personliga iakttagelser, måleri och masskultur i iscensättningar av vardagens teater. Dessa utforskar hur det lilla och välbekanta kan göras främmande och spegla större strukturer i samhället.

* Under miljonprogrammet uppfördes många centrumanläggningar. Det var platser och torg där service, handel, kultur och mötesplatser fanns tillgängligt för människorna i ett område. Tanken var att centrumanläggningarna skulle skilja sig från omgivningen genom en särskild arkitektonisk prägel.

Familjebostäder i Göteborg har beställt konstgestaltningen och Göteborg Konst har lett processen. Konstgestaltningen finansieras av enprocentregeln, som innebär att när Göteborgs Stads bolag och förvaltningar gör nyinvesteringar i byggprojekt ska de avsätta en procent av byggkostnaden till konst.

Se en sekvens av Kasra Alikhanis videoverk

Konstkollektion Vättlefjäll

Karta över Vättlefjäll motionscenter, där alla konstverkens placeringar har märkts ut.
Översikt över Konstkollektion Vättlefjäll med verk av Sara Nielsen Bonde, Hanna Järlehed, David Taylor, Ellen Ehk Åkesson, Håkan Bengtsson, Madhat Kakei och Theresa Traore Dahlberg. Bildupphovsrätt.

Vättlefjälls motionscentrum är beläget i ett naturreservat som är ett av de största naturområdena i Göteborg. Inne i motionscentrat finns en konstkollektion som utgår från temat Prana, som på sanskrit betyder livskraft.

Kollektionen består av elva konstverk som genom sin materialitet går i dialog med den omgivande naturen och de fem elementen vatten, trä, eld, jord och metall. Konstnärerna är: Sara Nielsen Bonde, Hanna Järlehed, David Taylor, Ellen Ehk Åkesson, Håkan Bengtsson, Madhat Kakei och Theresa Traore Dahlberg.

Sara Nielsen Bonde

I kollektionen finns två verk av konstnären Sara Nielsen Bonde. I entrén möts besökaren av Urholkad, en cirkel som består av en avgjutning av barken från ett tjockt träd. Det andra verket, Bark (version 1), är placerat på en av väggarna i gruppträningsgymmet och är även det en avgjutning av bark, bestående av hårt vax i en rektangulär träram.

Bark har varit ett återkommande tema i Sara Nielsen Bondes konstnärskap sedan hon såg hur gamla ekar hade fyllts med betong då de ruttnat inifrån. Hon intresserade sig för mötet mellan det organiska och det industriella och hur ett urholkat träd fortfarande lever, så länge barken är intakt.

Sara Nielsen Bondes arbete lyfter frågor kring klimat, miljö och hållbarhet som ifrågasätter den traditionella uppdelningen mellan natur och kultur. Hennes konstnärliga uttryck vilar ofta på en konceptuell idé, som tar sig poetiska uttryck.

Sara Nielsen Bonde (f. 1992) i Sønderborg i Danmark har studerat på Sønderjyllands Kunstskole i Danmark och sedan på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm där hon tog sin masterexamen 2019. Hon har även varit utbytesstudent i Norge på Konstakademin i Tromsø och på Islands Konsthögskola, Listaháskóli Íslands, i Reykjavik.

Hanna Järlehed

I receptionen finns tre keramiska verk av konstnären Hanna Järlehed med titlarna Mossmark, Våtmarker och Våris. De runda formerna är gjorda av stengods- och porslinslera, täckta med transparenta glasyrer och koppar-, mangan- och järnoxid som skapar skiktningar, krackeleringar och djup.

Hanna Järleheds arbete kretsar kring intresset för de keramiska materialen och dess uttryck. Vatten i olika former har varit ett återkommande tema, men på senare tid även skog och mossbeklädda träd. Hon arbetar ofta med stora format, rena och enkla grundformer som varieras.

Hanna Järlehed (f. 1970) i Göteborg är utbildad vid Högskolan för Design och Konsthantverk, (HDK), i Göteborg, (1993–1998), och har sedan dess varit verksam i Göteborg.

David Taylor

Högt upp på en av väggarna i aktivitetssalen hänger konstverket Oval i anodiserad aluminium av konstnären David Taylor. Det är ett skulpturalt objekt utformat i en organisk form med en matt reflekterande yta.

David Taylor arbetar framför allt med metall i olika former, ofta i kombination med ljus eller andra material. Hans arbete kan placeras någonstans mellan funktionalitet och koncept, mellan konst och vad han själv kallar samtida hantverk. Utgångspunkten är ofta naturen, tid och förutsättningar för liv som i hans verk bearbetas och reduceras till symboler och återges som system.

David Taylor (f. 1966) i Falkirk, Skottland, flyttade till Sverige 1990. Han har studerat silversmide vid Stenebyskolan i Dals Långed och sedan på Konstfack där han tog sin magisterexamen inom metallformgivning 1999.

Ellen Ehk Åkesson

I personalrummet finns Ellen Ehk Åkessons keramiska verk Riverstone #8 som består av glaserad stengodslera. Skulpturen har inspirerats av stenar som ligger stilla i en flodbädd, vars yta har täckts av gröna alger samtidigt som vattnet forsar förbi i ett konstant flöde.

Ellen Ehk Åkesson arbetar i olika material som lera, brons och glas för att gestalta organiska former som sammankopplar kropp och sinne. Hon har en nära relation till skogen som utgör hennes främsta källa till inspiration. Hennes arbetsmetod är experimentell med processen i centrum och hon bearbetar ofta ytan på sina skulpturala objekt genom lager av glasyr, blästring och upprepade bränningar.

Ellen Ehk Åkesson (f. 1976) i Nybro har sin ateljé i den före detta glasfabriken Pukeberg. Hon är utbildad i keramik på Högskolan för design och konsthantverk, (HDK), (1997–2002) i Göteborg och på Capellagården (1995–1997).

Håkan Bengtsson

I samtalsrummet sitter en gul och svart målning av Håkan Bengtsson utan titel. Verket består av linjer som har dragits för hand över ytan och tillsammans skapar en helhet. Linjerna i bilden blir bärare av rörelser i tid och rum som skapar en rumslighet och ett djup. I verket ska det inte finnas någon del som är mer betydelsefull än någon annan.

Håkan Bengtsson arbetar med abstrakta kompositioner som ofta pendlar mellan en upplevelse av yta och djup. Bildens komposition och att skapa balans är centralt för hans konstnärskap.

Håkan Bengtsson (f. 1965) är bosatt och verksam i Lund. Han är utbildad på Konsthögskolan i Malmö 1995–1996, Konsthögskolan i Stockholm (1993–1994), Malmö konstskola Forum (1991–1995) och på Kristianstad konstskola (1990–1991).

Madhat Kakei

På väggen i korridoren innanför receptionen sitter Madhat Kakeis abstrakta akrylmålning utan titel. Målningen består av lager på lager av tjock färg ovanpå varandra som bildar en ytstruktur. På kanterna är spåren av olika färglager synliga. Processen har jämförts med en slags omvänd arkeologi.

Madhat Kakeis verk är på samma gång bild, målning och objekt och han arbetar ofta monokromt. Många av hans målningar är inspirerade av topografin i den bergiga region som utgör Kurdistan, där bergen har en stor symbolisk, historisk och kulturell betydelse.

Madhat Kakei (f. 1954) i Kirkuk, den kurdiska delen av Irak, är utbildad vid Escuela de Bellas Artes de San Fernando i Madrid, Spanien (1976–80) och vid The Institute of Fine Arts i Bagdad, Irak (1971–76) innan han flyttade till Sverige i mitten av 1980-talet.

Theresa Traore Dahlberg

I entrén finns två verk av konstnären Theresa Traore Dahlberg, Copper and Glass V och Copper and Circle I.

Theresa Traore Dahlberg har under en längre tid arbetat med industriellt producerade kretskort av koppar som hon har smält samman med glas. Hon fascinerades av kretskorten som tidigare har varit värdefulla elektroniska komponenter, de geometriska mönstren och symbolerna på korten som hon inte kunde tolka. När materialet smälts samman mellan glasskivor skapas nya former och mönster. Processen förvandlar det industriella materialet till någonting som visuellt kan kopplas till naturen.

Theresa Traore Dahlberg är konstnär och filmare. Hon arbetar ofta med rumsliga installationer och med en utgångspunkt i material som bärare av berättelser, kulturella föreställningar och historia.

Theresa Traore Dahlberg (f. 1983) i Värnamo, med bakgrund i Sverige och Burkina Faso, är i dagsläget baserad i Stockholm. Hon har studerat experimentell film vid The New School i New York och Dramatiska institutet i Stockholm. Hon tog sin masterexamen i fri konst från Kungliga konsthögskolan i Stockholm 2017.

Konstkollektion Vättlefjäll har tagits fram i samarbete mellan Idrotts- och föreningsförvaltningen och Kulturförvaltningen i Göteborgs Stad. Konsten har finansierats genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Rymd­Confetti

RymdConfetti © Pia Hedström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

När mörkret lagt sig framstår platser, föremål, byggnader och växtlighet på ett helt annat sätt än i dagsljus. Pia Hedströms skulptur utgör ett utmärkt exempel på detta.

På dagen ser vi en nästan tolv meter hög, blank stålbåge resa sig i en välvd form, som uttrycker såväl rörelse och fart, som en del av en större tänkt elliptisk bana. När man närmar sig skulpturen syns det intrikata genombrutna mönstret som täcker hela ytan. Bakom mönstret ser man olikfärgade glas.

Dagtid lyckas RymdConfetti aktivera platsen genom sin storlek, form, rörelse och ytmässighet. På kvällen tycks platsen bli lite mer intim, omgärdad av byggnader och träd och då genomgår också konstverket en slags förvandling. Den hårda kantigheten och den stålblanka ytan löses upp av de olikfärgade ljusformerna och det är som om man får se ett smalt utsnitt av världsrymden med lysande kometsvansar, solar och planeter i olika banor.

Pia Hedström (född 1960) är utbildad på Konstfack, Stockholm och på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har gjort ett flertal offentliga gestaltningar runt om i Sverige och är representerad på bland annat Göteborgs konstmuseum, Vetlanda Museum och Statens Konstråd.

RymdConfetti är beställd och bekostad av Skanska fastigheter genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

A bright memory from time past

A bright memory from time past © Patrik Bengtsson/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist.

I skymningen eller när mörkret fallit kan man från gatan nedanför Sannaskolan se ett grönskimrande ljus uppe på skolgården. Ljuset ser ut att komma ifrån ett antal självlysande kristaller.

I samband med att Sannaskolan renoverades 2017 tillkom ett nytt ljuskonstverk av konstnären Patrik Bengtsson på skolgården. På en konstgjord sten är fem kristalliknande former placerade, spretande åt olika håll. I stålramar sitter grönt glas monterat och på insidan finns en belysning som tänds vid mörkrets inbrott.

Konstnären återkommer ofta i sina olika konstverk till begreppen tiden och förgängligheten. Verkets titel, som på svenska blir ungefär ”Ett ljust minne från svunna tider”, kan också kopplas till denna tematik. Minnesbilder från barndomen kan framstå i ett magiskt ljus och kanske är det en sådan känsla konstnären velat återskapa.

Skulpturen står fint i kontrast mot Sannaskolans stilrena funkisfasad.

Patrik Bengtsson föddes 1978 och är utbildad vid konsthögskolan Valand i Göteborg. Han arbetar i flera olika tekniker som skulptur, fotografi, måleri och teckning. Han har ställt ut på bland annat Alingsås konsthall och fick 2018 Kirunastipendiet.

Verket  A bright memory from time past ägs av Lokalförvaltningen i Göteborg och är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Spiralnebulosa

Spiralnebulosa © Walter Bengtsson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

På kvarteret Öster om Hedens innergård står tolv stjärntecken med färgglada ögon omgivna av stjärnor.

På en stensatt rundel, cirka åtta meter i diameter, syns en spiralform i en något ljusare nyans än det omgivande teglet. I spiralformen står 28 stolpar. Varje stolpe pryds antingen av en rund form med en stjärna och en rödfärgad rund glasbit, eller en figur som motsvarar ett av de tolv stjärntecknen i zodiaken.

Figurerna som representerar stjärntecken är gestaltade på ett för konstnären typiskt lustfyllt och humoristiskt sätt. De har fått uttrycksfulla ögon i olika färgställningar, som står i kontrast till den ärgade kopparen runt omkring.

Konstnären Walter Bengtsson levde 1927-1998 och var en svensk skulptör, målare och grafiker. Han var utbildad vid konstskolan Valand och ledamot i Konstakademien. Han har utfört ett sjuttiotal offentliga skulpturer runt om i Sverige, varav många återfinns i Halmstad, som var Bengtssons hemkommun.

Verket Spiralnebulosa beställdes i samband med att kvarteret byggdes i början på 90-talet. Det nybyggda kvarteret döptes av Göteborgshumorn till ”Öster om Heden”, en anspelning på Öster om Eden (East of Eden), en roman av John Steinbeck som också har filmatiserats.

Verket ägs och förvaltas av Bostadsbolaget i Göteborg.

Mörker, väx morgondag

"Mörker, väx morgondag" © Kent Karlsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
"Mörker, väx morgondag" © Kent Karlsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

Vid vallgraven på Bastionsplatsen lyser ett svagt grönt ljus dygnet runt. Det skiner över en avbruten räls och sju par övergivna barnskor. Ett stenkast därifrån, inne på den judiska synagogans gård, står monumentets andra hälft.

Verket påminner om det som hände under andra världskriget, men också om att det går att ta sig igenom de mest fruktansvärda saker och skapa ett nytt liv. Initiativet till minnesmärket kom från den judiska församlingen i Göteborg.

Tanken om ett monument hade funnits i församlingen sedan 1980-talet. Men projektet var så stort att de inte helt lyckades slutföra det på egen hand. Idén var att skapa ett minnesmärke inne på synagogans innergård, ett verk som skulle innehålla namnen på alla församlingsmedlemmarnas släktingar som förlorat livet i folkmordet.

Ett blev två

Efter att ha legat på is under en tid återupptogs projektet i slutet av 1990-talet, nu tillsammans med Göteborgs Stad. Efter samtal mellan Göran Johansson, Göteborgs dåvarande ordförande i kommunstyrelsen, och församlingen beslutades det att monumentet måste synliggöras i staden.

Samtidigt uppstod oro över att ett minnesmärke som offentliggjorde de mördades namn skulle kunna skändas och orsaka smärta för anhöriga. Lösningen blev två monument, ett på Bastionsplatsen och ett på synagogans innergård.

Mörker, väx morgondag på Bastionsplatsen kom till genom en tävling. Uppdraget gick till Kent Karlsson och verket uppfördes med 1,3 miljoner kronor i finansiellt stöd från Göteborg Stad.

När det invigdes i augusti 2009 till tonerna av det judiska blåsinstrumentet shofar var det en fyra meter hög spiralformad kolonn i brons som publiken fick se. På toppen av den lyser en fackla med grönt glas, dag som natt. Under den finns en halvcirkelformad järnvägsräls med övergivna barnskor. En bronsplakett påminner om alla de grupper som drabbades av Förintelsen.

Historien påverkar oss än idag

I sin skiss till verket skrev konstnären så här:

”Skor och räls står för det realistiska och bronspelaren får stå för det levande. Jag har gjutit av insidan av begagnade skor för att synliggöra formen på rummet inne i skon. Det rum som formats genom att kroppens tyngd pressas ut mot höljet som omsluter foten och möjliggör ett personligt avtryck. Rälsen är ett exempel på objekt som är avsett att vara till människans hjälp och fördel men som kan fylla motsatt uppgift.”

Kent Karlsson, född 1945 i Göteborg, är en svensk målare och skulptör. Han utbildade sig på Konstindustriskolan och Konsthögskolan Valand i Göteborg och senare på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Han har varit verksam som professor i måleri vid Konsthögskolan Valand, Göteborgs universitet och gästprofessor vid Tokaiuniversitetet i Japan.

Monumentet på synagogans innergård är formgivet av församlingens arbetsgrupp. Det består av två mörkt gråblå monument i slipad granit. På dem finns namn och årtal och bönen Kaddish i relief. Varje församlingsmedlem med släktingar som mördades under Förintelsen har skrivit sitt eget namn och därunder släktingarnas. På verket finns totalt 1641 namn. Monumentet gör det tydligt att Förintelsen fortsätter att påverka människor och samhället än idag.

Woodelf

Woodelf. © Carin Ellberg/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Woodelf. © Carin Ellberg/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Mitt på torget bland de vanliga gatlyktorna står denna ”trädande” och lyser upp mörkret med sitt grönskimrande ljus.

Ur ”håret”, trädkronan, skjuter en lyktstolpe upp som kröns av en lampa.

Verket invigdes den 24 september 2005 och är finansierat genom Charles Felix Lindbergs donationsfond.