Urnor

Urnor © Sivert Lindblom/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

I en halvcirkel vid Bältespännarparken i Göteborg står fem av Sivert Lindbloms kända urnor i gjutjärn.

Sivert Lindbloms urnor, som finns på ett flertal platser i Sverige, införskaffades i samband med att bilvägen förbi Trädgårdsföreningens entré togs bort och ersattes av en gång- och cykelväg. Man ville på så sätt knyta ihop Bältespännarparken med grässlänten ner mot kanalen och ytan framför Trädgårdsföreningen för att uppnå en större bilfri yta. Urnorna fungerar i detta fall som en sammanhållande faktor.

Sivert Lindblom (född 1931) är en konstnär som har utfört en lång rad av offentliga gestaltningar, från 1950-talet och framåt. Under åren 1991-1996 var han professor i skulptur vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm. Han är även representerad på ett flertal museer i Sverige och utomlands.

Mellanrumsformer och det repetitiva spelar uppenbarligen roll i hans skapande och kanske kan man följa en tråd i hans verk som leder fram till dessa urnors form.

Formspråket framstår som något från antiken men känns på samma gång som alldeles tidlöst och självklart.

Konstnären har påpekat att urnorna borde placerats på en lätt upphöjd sockel för att helt komma till sin rätt.

Torn

© Britt Ignell/Bildupphovsrätt 2017. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
© Britt Ignell/Bildupphovsrätt 2017. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017

Inne på gården till Samhällsvetenskapliga fakulteten på Sprängkullsgatan står Britt Ignells skulptur ”Torn”, sida vid sida med Claes Hakes bastanta granitskulptur ”Kunskapens källa”.

Ignells skulpturala sexkantiga konstruktion består av gråsvarta delar av gjutjärn som pusslats samman till en stram abstrakt form. Så här berättar hon själv om sitt konstnärskap:

”Det som finns innanför och bortom har alltid intresserat mig mest. Just därför har jag så svårt att förklara vad det är jag försöker göra när jag arbetar med mina skulpturer och teckningar. Jag föreställer mig att jag försöker greppa det som rör sig inne i mina sinnen och knöla ner det i material.

Ibland kan det vara svårt att rättfärdiggöra det arbetet inför mig själv, särskilt i tider som kräver politiska och sociala ställningstaganden. I tider som vill ha konst som formulerar problemställningar eller spektakulära provokationer.

Varje konstnär, varje människa, måste vara trogen de krafter som för livet framåt. Det går inte att välja vem man är, vad som tränger sig på när energin ges utlopp. Det som går att göra är att skapa möjligheter för det som vill bli formulerat.

I bästa fall, det är vad jag hoppas på, kan jag på ett nästan magiskt sätt ladda ner någonting i mina arbeten som påverkar en betraktare. Fysiskt och sinnligt. Så att betraktaren kan få en bekräftelse på de egna inre skeendena.”

Inne på gården finns också en skulpturen Kunskapens källa av Claes Hake. Båda verken tillkom i samband med att universitetets nya byggnad stod klar 1990. Tack vare sina väsensskilda uttryck berikar de två skulpturerna inne på den lite trånga gården varandra.

Bohuslänskonstnär

Skulptören och tecknaren Britt Ignell föddes 1957 i Göteborg och bor och arbetar i Bottna i Bohuslän. Hon utbildade sig på KV konstskola, Hovedskous målarskola och Valands konsthögskola. 1984 hade hon sin första separatutställning på Galleri Rotor. Britt Ignell är representerad vid Göteborgs konstmuseum och Borås konstmuseum. I Göteborg har hon även gjort konstverken Stillhet på Guldheden, och Väntan vid Lantmilsgatan.

Torn är bekostat av Statens konstråd och förvaltas av Akademiska Hus Väst.

Venus hemlighet

Venus hemlighet © Lenny Clarhäll/Bildupphovsrätt 2016. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Venus hemlighet © Lenny Clarhäll/Bildupphovsrätt 2016. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Utanför Göteborgsoperans entré viskar gudinnan Venus sin hemlighet i någons öra.

Konstnären Lenny Clarhäll utförde tre konstverk till Göteborgsoperan i samband med dess invigning 1994: Venus hemlighet och Snäckan som båda står utanför entrén, och ytterligare ett konstverk med titeln Båten som hänger från taket inne i foajén. Det föreställer en kinesisk båt, fylld med krossat porslin från Ostindiefararen Götheborg.

Venus hemlighet består av tio delar i gjutjärn som är monterade till en 13 meter hög sammanhängande form. På den högra delen av konstverket kan man se kärleksgudinnan Venus som med kupad hand viskar sin hemlighet i någons öra.

Längst upp på verket syns förgyllda partier som bildar Venus hår och en rund form, som skulle kunna vara både den andra personens huvud, eller kanske en symbol för jorden. Precis som i Sandro Botticellis berömda målning Venus födelse syns en snäcka längst ner vid verkets fotända.

Lenny Clarhäll föddes 1938 och är utbildad vid Konstfack i Stockholm och Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. Han har gjort många offentliga skulpturer runtom i Sverige, bland annat ett minnesmärke över de stupade i Ådalen i Kramfors kommun.

Verket Venus hemlighet är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Totemistic

Fotografi på skulptur. Totemistic © Leslie Johnson, 2016. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016
Totemistic © Leslie Johnson, 2016. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016

Efter en första snabb blick kanske man tror man ser ett avbrutet träd, men tittar man efter så skiljer sig den här svenska totempålen ut sig, både i färg och med alla sina föremål som den är beklädd med.

Här ser man bland annat en brödkavel, ett slott, en träsko, ett ölstop, en hjort, en hund och en fiol. Ett önsketräd fyllt med souvenirer, vardagsföremål och symboler.

Leslie Johnsons ”Totemistic” placerades ursprungligen i Lärjeåns ravin i Angered. Verket beställdes och bekostades av Charles Felix Lindbergs donationsfond.
I samband med det stora EU-projektet ”Utveckling Nordost” som bland annat resulterade i Angereds stadspark/aktivitetsstråk tillkom också två konstverk som båda invigdes den 25 oktober 2013. Det andra verk som placerades i Lärjeåns ravin var Hans Gothlins, ”Möte”.

Efter upprepad vandalisering av ”Totemsitic” beslöts att flytta konstverket efter att det genomgått en omfattande renovering. Den nya platsen blev Söderlingska trädgården (läs mer om parkområdet, Wikipedia) i Majorna. En av anledningarna till denna placering är att Higab och park- och naturförvaltningen under hösten 2016 kommer att göra en upprustning av området. Den nya placeringen är godkänd av konstnären.

Ett av fotografierna visar konstverket i sin ursprungliga placering.

Konstnärens hemsida

Bergslags­urnan

"Bergslagsurnan" © Eric Grate/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013

På Allmänna vägen mitt emot Karl-Johanskyrkan skapades omkring år 1920 en lek- och viloplats åt stadens invånare. Ett par år senare kompletterades platsen med denna urna i gjutjärn, gjuten 1921.

Bergslagsurnan, som är utförd av konstnären Eric Grate, gjöts på det anrika gjuteriet Näfveqvarns Bruk som startade redan 1623, då beläget vid Bråviken, mellan Nyköping och Norrköping.

Urnan är formgiven i en klassicistisk stil och pryds av en treradig relief. Där beskrivs processen med järngjutning i ett historiskt perspektiv. Vi ser arbetare mana på en häst med en fullastad kärra. På andra raden syns arbetare bereda och lasta in bränsle i ugnen och motivet i raden längst ner beskriver arbetet i gruvan med att bryta järnmalmen.

Näfveqvarns Bruk

I början av 1900-talet började Näfveqvarns Bruk samarbeta allt mer dåtidens etablerade konstnärer och formgivare och fick på detta sätt ett uppsving för sina produkter och blev också internationellt kända efter att ha presenterat dessa på bland annat på Jubileumsutställningen 1923, i Göteborg, Världsutställningen i Paris, 1925 och konstindustriutställningen i New York, 1927.

Bergslagsurnan, Lejonbrunnen och Vattenlek är tre produkter från Näfveqvarns Bruk som alla köpts in till Göteborgs Stad i början av seklet. Dessa ”produkter” håller sig formmässigt någonstans mitt i mellan konst och konsthantverk.

År 2004 fick urnan en välbehövlig renovering och sattes åter upp vid John E Olsons plats i Majorna. Ytterligare ett exemplar av urnan finns på Göteborgs konstmuseum.

Bergslagsurnan är bekostad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Konstnären Eric Grate

Eric Grate levde mellan 1896–1983 och var utbildad vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm. Han var professor vid Konstakademien, ledamot vid Statens konstråd och ledamot vid Thielska galleriets styrelse.

Under sin ungdom gjorde Eric Grate studieresor till Tyskland, Italien och Grekland och bodde i Paris under åren 1924–1933. Mötet med den grekiska skulpturkonsten har han själv beskrivit som en avgörande händelse för sitt skapande:

”Jag var tvungen att […] ompröva hela min inställning. Jag tror att det betydde ett reningsbad, ett klarläggande av de nödvändiga startpunkterna”.

Eric Grate har skapat flera andra offentliga konstverk i Göteborg, till exempel Sommaren (Ung man) och Snäckfågel.