I riktning mot ett annat Sverige: Tiden innan framtiden

"I riktning mot ett annat Sverige: Tiden innan framtiden" © A. Karlsson Rixon, 2021. Foto: Hampus Bovbjerg Grip.

I ett storskaligt fotografi och en publikation uppmärksammas journalisten och politikern Ingrid Segerstedt Wibergs gärning.

2021 uppfördes två konstgestaltningar till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg. Det ena verket, skulpturen Aktivisten av Johan Malmström, avbildar Ingrid Segerstedt Wiberg som person, medan detta verk, A. Karlsson Rixons I riktning mot ett annat Sverige: Tiden innan framtiden, går i dialog med hennes gärning. Längre ner på sidan kan du se en film där konstnärerna berättar om sina verk.

Ingrid Segerstedt Wiberg var en svensk journalist, politiker och förkämpe för mänskliga rättigheter. Hon levde 1911-2010 och hann med att både bli Sveriges första kvinnliga ledarskribent på Göteborgs-Posten, riksdagsledamot för Folkpartiet och ordförande i Svenska FN-förbundet.

Karlsson Rixons verk består av två delar: ett storskaligt fotografi placerat inne i Samhällsvetenskapliga bibliotekets läsesal, och publikationen I riktning mot ett annat Sverige: I dialog med Ingrid Segerstedt Wiberg, som finns att låna på biblioteket eller att läsa online.

Uppmärksammar barn och unga på flykt

Publikationen uppmärksammar Segerstedt Wibergs särskilda engagemang för barn och unga på flykt. Som skribent tog hon redan 1933 ställning mot nazismen och Hitlers maktövertagande i Tyskland, och fortsatte att kämpa för en human flyktingpolitik under resten av sitt liv.

Publikationen är delvis baserad på en workshop som Karlsson Rixon gjorde under våren 2021 med en grupp asylsökande. Deras fotografier och texter finns återgivna i publikationen. Här finns också texter av aktivisten och exilförfattaren Parvin Ardalan, journalisten Anette Carlsson och konstvetaren Macarena Dusant.

Läs publikationen

Du kan läsa och ladda ner publikationen här.

Går i dialog med nationalromantisk målning

Det storskaliga fotografiet i Samhällsvetenskapliga bibliotekets läsesal är ett porträtt av fem unga män som är eller har varit asylsökande, med Göteborgs hamninlopp som bakgrund. Det är placerat på läsesalens ena kortsida, mitt emot Carl Wilhelmsons stora målning Allegori över bildningen från 1901.

Konstnären har berättat om verket:

”Fotografiet står i dialog med och är lika stort som Wilhelmsons nationalromantiska målning. Jag vill tillföra ett lika romantiskt laddat fotografi, men som manifesterar en annan och mer uppdaterad bild av ett Sverige, där personer av olika härkomst är, eller borde vara, en självklar del av vårt samhälle.”

Identitet och representation

Konstnären och fotografen A. Karlsson Rixon föddes 1962 i Göteborg. Hen är utbildad vid Nordens Fotoskola i Stockholm och California Institute of Arts i USA, och har en doktorsexamen i fotografisk gestaltning från Akademin Valand i Göteborg. I sin konst har hen gjort flera större porträttserier och fotoinstallationer, som tematiskt ofta knyter an till ämnen som kropp, identitet och representation.

Hen är representerad på bland annat Moderna Museet och Göteborgs konstmuseum.

Konstgestaltningarna till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg finansieras genom Charles Felix Lindbergs donationsfond och tillkommer på initiativ av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), där Segerstedt Wiberg själv under många år var ordförande för den svenska sektionen.

Konstnärerna berättar

Här kan du se en film där konstnärerna A. Karlsson Rixon och Johan Malmström berättar om sina verk till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg.

Europa

Europa © Runo Lagomarsino/Bildupphovsrätt Sverige, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Det första som möter den som kommer in i Göteborgs Hamns ID-port är en flera meter lång text på diskens framsida som lyder: EUROPA.

Texten, som står i svarta versaler mot en guldfärgad bakgrund, är en av verkets totalt tre delar. De andra delarna består av en installation med trälinjaler, och ett fotografi. Verket som helhet tar avstamp i hamnen som en plats för migration, resande och handel, samt i Europa som idé.

I verket intresserar sig konstnären för våra samhälleligt överenskomna språk och verklighetsbeskrivningar, genom vilka vi lär oss filtrera och värdera världen.

Ett exempel är metermåttet, som fungerar både som ett sätt att kategorisera och sortera, och att (godtyckligt) bestämma länders gränsdragningar. Måttet tar i verket form av meterlånga linjaler, som sitter vertikalt monterade längre in på diskens framsida.

Europas koloniala historia

En annan gemensam verklighetsbeskrivning är världskartans värdeperspektiv och konstruerade gränsdragningar. På glasväggen bakom diskens luckor hänger ett äldre inramat fotografi, förställande en skolsal där en lärare med pekpinne visar en Europakarta för ett antal unga pojkar.

Guldet, som ofta återkommer i Runo Lagomarsinos verk, och som här finns bakom texten ”Europa” på disken, refererar till Europas koloniala historia och berättelsen om El dorado, som under 1500-talet lockade europeiska expeditioner till Sydamerika på jakt efter rikedomar.

Runo Lagomarsino är född 1977 i Lund och utbildad på Konsthögskolan Valand i Göteborg, Malmö Konsthögskola och Whitney Independent Study Program i New York. I sina installationer, skulpturer, bilder och filmer vill han hitta nya perspektiv på historiska, politiska och kulturella maktförhållanden. Runo Lagomarsinos konst vänder på historieskrivningen och öppnar upp för nya berättelser om vår samtid.