Rullskridsko­åkare

Rullskridskoåkare © Peter Linde/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Utanför ett bostadshus i Kortedala står en ung kvinna på rullskridskor med ögonen slutna. Nedanför hennes fötter ligger ett äpple. Tar hon en paus i åkandet eller är gestaltningen en symbol för något annat?

Detaljernas mästare har han kallats, konstnären Peter Linde som inspireras av virtuoser som Michelangelo, Leonardo da Vinci och Donatello.

Här har han format en ung kvinna med händerna på höften i en beslutsam pose, benen i kors och med rullskridskor på fötterna. Framför henne ligger ett äpple. Tar hon just ta en paus i åkandet eller är hon och frukten en symbol för kunskap och förmågan att balansera sig genom livet?

Genom ögat ut i handen

Med sin hantverksskicklighet och förmågan att ge sina verk ett andligt och innerligt uttryck har Peter Linde fått förtroende att föreviga personligheter som Hjalmar Söderberg, Alice Babs, Moa Martinson, Ingmar Bergman, Ingemar Johansson, Karin Boye och Zlatan.

Så här beskriver han det själv:

”Det handlar om att ha total inlevelse i det du ser och i det du ska göra och att glömma bort dig själv. Någonting läggs till något du inte kan råda över. Det är det som är det allra viktigaste att få tag i. Livet är inte bara en fysisk företeelse, det är någonting annat, en dimension till, och den dimensionen är kanske den allra viktigaste.

När du har en modell framför dig så känns det nästan som kaos, allting flyter och rör sig. Så ska du låta detta sila genom dig, in genom ögat och ut genom handen, och sedan blir det en slags ordning på det där kaoset – det flytande livet. Den njutningen, att få känna på själva livet i din hand, det är en underbar känsla.”

Skulptören Peter Lindhe föddes 1946 i Karlshamn och är ledamot i Konstakademin. Han har studerat vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och arbetar ofta med porträtt. Hans skulptur av Ingemar Johansson, Ingo the Champ, står utanför Ullevi och skulpturen Karin Boye utanför Göteborgs stadsbibliotek.

Konstverket ägs och förvaltas av Bostads AB Poseidon.

Ingo the Champ

Ingo the Champ. © Peter Linde/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
Ingo the Champ. © Peter Linde/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

Utanför stora entrén till Nya Ullevi står Sveriges förste och ende världsmästare i tungviktsboxning. Att han är avbildad just i ögonblicket efter att han slagit ut Floyd Patterson och tagit världsmästartiteln är det göteborgarna som har valt.

Samma år som boxaren Ingemar Johanssson gick bort 2009 beslöt styrelsen för Charles Felix Lindbergs donationsfond att resa en staty till minnet av honom. Skulpturen skulle placeras utanför arenan Nya Ullevi, där han bland annat besegrade den då högt rankade amerikanen Eddie Machen inför drygt 53 000 åskådare.

Göteborgarnas favorit

En tävling öppen för alla anordnades och 44 anonyma förslag lämnades in. Förslagen ställdes ut i Stadsbibliotekets utställningshall. En jury med två konstnärer, representanter för donationsfonden, familjen Johansson, idrottsrörelsen och stadsbyggnadskontoret valde sedan ut tre av bidragen som visades på Idrottsmuseet: En variant där han gör sin berömda segergest, en där han sitter i neutral ringhörna – precis som han satt när han väntade på att få knocka Eddie Machen i EM-matchen 1958 på Ullevi – och en föreställer boxaren ögonblicket efter att han slagit ut Floyd Patterson 1959 och blivit världsmästare. Göteborgarna fick sedan rösta fram sin favorit.

I juni 2009 stod det klart att det var skulptören Peter Linde som hade vunnit med sitt bidrag. Peter Linde har tidigare gjort skulpturen av Karin Boye utanför Stadsbiblioteket i Göteborg.

Bronsskulpturen, som tog knappt två år att färdigställa, invigdes i september 2011. Sedan dess är det en 2,4 meter hög, 400 kilo tung Ingo som möter Ullevibesökarna. Han är realistiskt återgiven så som han kanske såg ut när han 1959 stod där i ringen i världsmästarmatchen som han vann på teknisk knockout i tredje ronden.

Skådespelet lockade

Ingemar ”Ingo” Johansson levde mellan 1932 och 2009. När han föddes bodde familjen på Prinsgatan 7. När Ingemar var 10 flyttade de till Västra Frölunda. Fadern arbetade som murare och Ingemar var stensättare innan han kunde livnära sig som professionell boxare. Boxningen fanns i familjen och såväl Ingos pappa som en kusin och båda bröderna ägnade sig åt det i perioder.

Intresset för boxning väcktes när Ingemar Johansson såg en boxningsmatch 1945:
”Jag stod överst i Mässhallen, såg ned i ringen och häpnade att folk var så tagna. De skrek som tokiga och jag förstod inte vad det var, som engagerade dem så våldsamt. Men skådespelet fångade mig, publikens rop fick samband med slagväxlingarna. Plötsligt stod det klart för mig, att jag hade lust att bli en av figurerna i ljusvalvet under lamporna. Hjärtat började banka i mig, när jag upptäckte, att jag ville bli boxare.”

Johansson gick med i Redbergslids Boxningsklubb som 13-åring och gick sin första match 1947. Samma år som han tog världsmästartiteln utsågs han också till Athlete of the Year i USA. När Ingemar Johansson drog sig tillbaka från boxningen 1963 hade han vunnit 26 av 28 matcher, varav 17 på knockout.

Skulpterade Boye

Skulptören Peter Lindhe föddes 1946 i Karlshamn och är ledamot i Konstakademin. Han har studerat vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och arbetar ofta med porträtt. Han har bland annat skapat skulpturen Karin Boye utanför Stadsbiblioteket i Göteborg och skulpturen av Hans Blix vid Gripsholms slott i Mariefred.

Verket Ingo the Champ är beställt och finansierat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Karin Boye

"Karin Boye". © Peter Linde/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
"Karin Boye". © Peter Linde/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Ofta syns en färsk blomma i handen på skulpturen utanför stadsbiblioteket. Karin Boye var både en älskad och banbrytande svensk poet och författare.

”Ja, visst gör det ont när knoppar brister”. Så börjar en av hennes mest kända dikter. Karin Boye föddes i Göteborg 1900. 40 år senare tog hon sitt liv. Hon var en svensk författare, poet och översättare och räknas till den andra generationens svenska modernister. Mest uppmärksammad blev hon för sin poesi. Men hon skrev också artiklar, noveller och romaner, bland annat den dystopiska science fiction-romanen Kallocain och den självbiografiska Kris.

Karin Boye var ledamot i det litterära samfundet De Nio. Under 30-talet då homosexualitet fortfarande var ett brott i Sverige, tog hon steget ut att leva som homo- och bisexuell.

Enligt konstnären Peter Lindhe hämtade han inspiration från flera av hennes dikter i arbetet med porträttet. Jag vill möta…, som var en av dem, slutar så här:

Våren gryr i vinterns trakter
Där jag frös
Jag vill möta livets makter vapenlös

När Stadsbiblioteket genomgick en större ombyggnad placerades skulpturen tillfälligt i Trädgårdsföreningen, men är sedan 2014 tillbaka utanför biblioteket.

Skulptören Peter Lindhe föddes 1946 i Karlshamn och är ledamot i Konstakademin. Han har studerat vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och arbetar ofta med porträtt. Han har bland annat skapat skulpturen Ingo the Champ utanför Ullevi och skulpturen av Hans Blix vid Gripsholms slott i Mariefred.

Verket Karin Boye är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.