Sårad Amason

Sårad Amazon. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
Sårad Amazon. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Här står resultatet av en tävling mellan fem framstående konstnärer, som också själva utgjorde jury. Sårad Amason är en av fyra antika skulpturer som pryder trappan upp till Göteborgs konstmuseum.

Göteborgs exemplar av den berömda statyn bygger på en delvis rekonstruerad kopia av Polykleitos originalverk. Den kom till Götaplatsen 1931 tillsammans med de tre statyerna Den knidiska Afrodite, Diskuskastaren och Spjutbäraren.

Polykleitos var en av de främsta bildhuggarna i det antika Grekland och levde på 400-talet före Kristus. Han var den som formulerade Kanon, den så kallade proportionsläran med regler och teknik för att avbilda den mänskliga anatomin i konst. Det var också Polykleitos som först förknippades med det gyllene snittet.

Utan häst och pilbåge

Motivet, den sårade amasonen, är hämtat ur den grekiska mytologin. Där är amasonerna en grupp kvinnor kända för sin stridsskicklighet. Polykleitos skulptur sägs vara resultatet av en tävling för att få fram en ny amasonstaty till Artemistemplet i Ephesos, där amasonkulten var stark.

Fem framstående grekiska skulptörer bjöds in: Pheidias, Phradmon, Kresilas, Kydon och Polykleitos. Samma fem skulle också utgöra jury. Det slutade med att alla röstade på sig själva. Polykleitos fick flest röster som andrapristagare och vann därmed tävlingen. Hans staty visar en amason utan sin häst och pilbåge och med en skada under sitt högra bröst. På sig har hon ett antikt plagg som vanligtvis bars av grekiska män under träning, ritt eller kroppsarbete.

Polykleitos arbetade huvudsakligen i brons, men högg också statyer i marmor. Hans mest berömda verk Spjutbäraren är en av de andra avgjutningarna på trappan till Göteborgs konstmuseum. Båda Göteborgsskulpturerna är gjutna hos Lauritz Rasmussens gjuteri i Köpenhamn.

Verket Sårad Amason är bekostat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Spjutbäraren

"Spjutbäraren". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003
"Spjutbäraren". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

Med sitt spjut över axeln och en kroppsposition i perfekt balans blev han måttstock för den mänskliga anatomin i konsten. Spjutbäraren är en av fyra antika skulpturer som pryder trappan upp till Göteborgs konstmuseum.

Skulpturen skapades ursprungligen av konstnären Polykleitos som var en av de främsta bildhuggarna i det antika Grekland. Bronsstatyn, som är en avgjutning av en kopia, kom till Götaplatsen 1931 tillsammans med de tre statyerna Den knidiska Afrodite, Diskuskastaren och Sårad Amason.

Polykleitos levde på 400-talet före Kristus och använde ofta atleter som motiv i sin konst. Spjutbäraren är hans mest kända verk och sågs som ett proportionernas mästerverk, med den perfekta balansen mellan vila och spänning i axlar och höfter.

Det gyllene snittet

Statyn kom att användas som ideal för hur människokroppen skulle återges i konsten. Polykleitos var den som först förknippades med det gyllene snittet och formulerade Kanon, den så kallade proportionsläran med regler och teknik för att avbilda den mänskliga anatomin i konst.

Idag finns endast marmorkopior av hans originalverk, som oftast utfördes i brons. Statyn på konstmuseets trappa är gjuten hos Lauritz Rasmussens gjuteri i Köpenhamn och är en bronsavgjutning av en gipsavgjutning efter en antik kopia i Pompeji.

Verket Spjutbäraren är bekostat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.