Med sitt spjut över axeln och en kroppsposition i perfekt balans blev han måttstock för den mänskliga anatomin i konsten. Spjutbäraren är en av fyra antika skulpturer som pryder trappan upp till Göteborgs konstmuseum.
Skulpturen skapades ursprungligen av konstnären Polykleitos som var en av de främsta bildhuggarna i det antika Grekland. Bronsstatyn, som är en avgjutning av en kopia, kom till Götaplatsen 1931 tillsammans med de tre statyerna Den knidiska Afrodite, Diskuskastaren och Sårad Amason.
Polykleitos levde på 400-talet före Kristus och använde ofta atleter som motiv i sin konst. Spjutbäraren är hans mest kända verk och sågs som ett proportionernas mästerverk, med den perfekta balansen mellan vila och spänning i axlar och höfter.
Det gyllene snittet
Statyn kom att användas som ideal för hur människokroppen skulle återges i konsten. Polykleitos var den som först förknippades med det gyllene snittet och formulerade Kanon, den så kallade proportionsläran med regler och teknik för att avbilda den mänskliga anatomin i konst.
Idag finns endast marmorkopior av hans originalverk, som oftast utfördes i brons. Statyn på konstmuseets trappa är gjuten hos Lauritz Rasmussens gjuteri i Köpenhamn och är en bronsavgjutning av en gipsavgjutning efter en antik kopia i Pompeji.
Verket Spjutbäraren är bekostat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.