Flickan och sjötrollen

Ivar Johnsson, "Flickan och sjötrollen". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2003

En ung flicka har gått ner till sjön för att bada. I samma stund som hon ska ta steget ner i vattnet dyker tre sjötroll upp och skrämmer henne, varpå hon försöker skyla sig med ett tygstycke.

Det finns säkert en hel del symbolik att utläsa ur detta motiv, som är färgat av sin tid när det skapades i början av 1900-talet. Unga flickor fick då ofta representera oskulden, vattnet och sjötrollen stod för det skrämmande och oförklarliga.

Man kan se paralleller till svenska folksagor och från konstnären John Bauers sagovärld med sina mörka trollskogar.

På kanten till det lätt välvda brunnskaret syns tre gestalter klänga sig fast längs karets utsida och ur deras munnar strömmar vatten ner i bassängen. Med sina lätt groteska ansikten och ryggen/nacken klädd med ett slags hårt fjälliknande skal, ser de ut som skrämmande varelser från djupet av en sjö.

I mitten av karet står flickgestalten, utförd i svart polerad granit på en upphöjd sockel, med sina händer hårt om tygstycket som halvt täcker hennes kropp. Hon vrider huvudet snett bakåt och tittar ner mot det ena av sjötrollen.

Ett alternativt namn som ibland förekommer på skulpturen är Skogsrå-fontänen.

Känd för monumentala skulpturer

Skulptören och formgivaren Ivar Johnsson levde mellan 1885 och 1970 och har utfört många offentliga verk i Sverige. Med en uttrycksfull och klassicistisk stil är han mest känd för sina monumentala skulpturer. Han var medlem i konstnärsgruppen De tolv och är konstnären bakom bland annat Kvinna vid havet vid Sjöfartsmuseet och Atlant och Karyatid vid Stadsteatern, i Göteborg.

Från 1920 fram till sin död 1970 bodde han på Malmgården Heleneborg på Södermalm i Stockholm, där han också hade sin ateljé.

Brunnskaret i Flickan och sjötrollen ritades av den svenske arkitekten Arvid Fuhre i samarbete med konstnären.

Verket Flickan och sjötrollen är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Bältespännarna

Johan Peter Molin, "Bältespännarna". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
Johan Peter Molin, "Bältespännarna". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Längs Avenyns gångstråk mittemot Stora teatern utspelas en kamp mellan två mansfigurer av brons. Vad de slåss om berättas i bildsekvenser  längs skulpturens sockel.

Bältespännarna är en nationalromantisk skulptur av Johan Peter Molin. Den föreställer två män som slåss om samma kvinna genom den mytiska tvekampsformen spänna bälte. De två stridande parterna fick varsin kniv och spändes sedan ihop med ett bälte kring midjan.

Text från den fornnordiska Eddan

På sockeln berättar reliefer om bältespännardramats olika faser. På tre av sidorna finns slingrande ormliknande runor. Molin hade redan tidigt i arbetet med verket bestämt sig för att inkludera texter från den fornnordiska Eddan i runskrift på skulpturens sockel. Detta innebar vissa svårigheter då Eddan inte är skriven med runskrift och han fick därför ta hjälp av olika språkforskare för att få till detta korrekt.

Den text som återges är från Den Äldre Eddan och ingår i sångerna från Hamdismal och Havamal. På den horisontella raden med runor lyder orden översatt:

ensam är jag worden, som asp i holti (lunden)
fattig på fränder, som furen på quistar 

Det är dock först i den omgjutna bronsversionen från 1914, (som i sin tur är en kopia av den som är placerad vid Nationalmuseum i Stockholm från 1867), som runskriften finns med på sockeln.

Bältespännarna blev en av sin tids mest uppmärksammade skulpturer i Europa och gav upphov till både dikter, romaner samt en opera i Österrike. I Sverige visades skulpturen för första gången i Stockholm 1860. Den ställdes senare ut i Berlin och därefter på världsutställningen i London 1862.

Förstörd av havsluften

Den första versionen som invigdes 1863 och var utförd i bronsbelagd zink beställdes och bekostades av välbeställda göteborgare. Men materialet var inte bra ur hållbarhetssynpunkt och skulpturen började vittra sönder av den göteborgska havsluften. För att rädda den gjordes denna avgjutning i brons som stod klar 1914.

Den gamla zinkversionen såldes till Vänersborg. Även där ersattes den med en bronsavgjutning 1964. Ytterligare en version finns i Mästarnas Park i Hällefors.

Två svenska ministrar

Som en kuriositet kan nämnas att när Molin arbetade med modellen till Bältespännarna i Rom besöktes han av två vänner, skalden Gunnar Wennerberg och historikern Hans Forsell. De fick då agera modeller till de två kämparnas huvuden. 1870 blev Gunnar Wennerberg utsedd till ecklesiastikminister (utbildningsminister) och några år senare, 1875, blev Hans Forsell utsedd till finansminister.

Johan Peter Molin levde mellan 1814 och 1873. Han föddes i Göteborg och studerade i Köpenhamn, Rom och Paris. 1855 blev han professor i skulptur vid Konstakademin i Stockholm. I Kungsträdgården, Stockholm, finns Molins berömda verk Molins fontän och Karl XII-statyn.

Verket Bältespännarna är delvis bekostat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Acceleration

Acceleration. © Ida Isaksson-Sillén/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Med en accelererande spiralrörelse fångar den abstrakta formationen intresse bland Vasaparkens besökare.

Verket i form av en rund pelare är gjort i sten och brons och beskriver en spiralrörelse. Från nedre delen av bronset är en grund och bred fördjupning skapad för att längre upp bli djupare och tätare mot skulpturens topp.

Konstnären Ida Isaksson-Sillén föddes 1933 i Överkalix, Norrbotten och är utbildad vid konsthögskolan Valand i Göteborg. Hon arbetar med flera olika material och utforskar ofta rum och rörelse i sina verk. Förutom Acceleration finns Isaksson-Silléns skulptur Hästhuvud i Högsbo.

Verket Acceleration är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.