Viskningar

Rosa text skriven i formen av trianglar bildar i sin tur ett annat mönster, "Nazarlik".
Del av konstverket Viskningar, © aghili/karlsson 2023.

På en läktare vid Hedens fotbollsplaner syns mönster av rosa trianglar. I trianglarna står texter, som är utdrag ur intervjuer med queera göteborgare som berättar om sina erfarenheter inom sportvärlden.

Intervjuerna är gjorda genom ett samarbete med kulturjournalisten Malin Holgersson, som fick ställa konstnärernas fråga ”Vad är din relation till bollsport och Heden?”. Svaren vittnar om såväl glädje, eufori och gemenskap, som fobi, exkludering och besvikelse.

En text lyder:

”Jag fick hem en fotbollstidning och svenska landslaget var med. Jag tittade på alla dom här fotbollsspelarna och så stod det typ i en faktaruta att en hade en fru. Jag ba ’Va? Vad är det här?’ Det hade jag aldrig sett förut och blev väldigt nyfiken och intresserad. Vad menas med detta? Går det här? Finns det här?”

Och en annan:

”Jag önskar jag hade kunnat mejla mig själv när jag var liten och inte fick spela i det där laget. Säga att när du blir äldre så kommer du att få spela i ett queert lag och känna att det är kul igen. Jag var hundra procent ensam. I alla lag, i alla ligor. Alla var också vita ju. Och DÅ så fanns det inte en medvetenhet om trans.”

De personer som har intervjuats är: Stina Wikström, Lisu Asu, Noel Andersson Köhler, Guje Göland, Ylva Lindahl, Gertrud Olsson, Berit Larsson, Eddie Mio Larson, Nicolas Bredell, Iki Gonzalez, Julian Olsson, Andreas Lundell, Andreas Cederloo, Lotta Schelin, Sabina Lashari, Ola Kvist, Sam och Anna.

Svaren återges på svenska, och en del finns också på engelska eller persiska.

Rosa trianglar – symbol för kamp

Varje textsnutt på läktaren bildar formen av en rosa triangel. Trianglarna har en historisk koppling och vill spegla den kamp för lika rättigheter som hbtqi-personer har fört och fortfarande för idag.

Rosa trianglar användes först under Förintelsen, där bland annat homosexuella män och transpersoner som sattes i koncentrationsläger tvingades bära symbolen.

Men den rosa triangeln har senare återtagits som en symbol för motstånd och kamp genom den så kallade ACT UP-rörelsen, som står för AIDS Coalition to Unleash Power. Rörelsen uppstod på 1980-talet i USA som en reaktion på AIDS-epidemin och avsaknaden av officiella skyddsnät för människor som blev sjuka och gick bort.

ACT UP använde en uppåtpekande rosa triangel tillsammans med slagordet ”Silence = death” (”Tystnad = död”) och genomförde många aktioner för att påverka lagstiftare, media och läkemedelsföretag i kampen mot AIDS.

Som en matta över läktaren

Tillsammans bildar trianglarna ytterligare ett mönster som kallas ”Nazarlik”. Nazarlik är turkiska och betyder amulett. Det skyddar mot onda ögat och är vanligt förekommande på mattor. På ett liknande sätt sprider mönstret ut sig över läktaren, som om det vore en matta.

Konstnärsduon aghili/karlsson består av Nasim Aghili (född 1980) och Björn Karlsson (född 1976). De arbetar ofta med minnesmonument och andra installationer i det offentliga rummet. Deras konstverk utgår ofta från olika erfarenheter av att leva i exil och lyfter fram flerspråkigheter och sörjbarhet.

Konstverket Viskningar är finansierat av Göteborgs Stads Parkering AB genom enprocentregeln. Den innebär att byggande kommunala bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Europa

Europa © Runo Lagomarsino/Bildupphovsrätt Sverige, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Det första som möter den som kommer in i Göteborgs Hamns ID-port är en flera meter lång text på diskens framsida som lyder: EUROPA.

Texten, som står i svarta versaler mot en guldfärgad bakgrund, är en av verkets totalt tre delar. De andra delarna består av en installation med trälinjaler, och ett fotografi. Verket som helhet tar avstamp i hamnen som en plats för migration, resande och handel, samt i Europa som idé.

I verket intresserar sig konstnären för våra samhälleligt överenskomna språk och verklighetsbeskrivningar, genom vilka vi lär oss filtrera och värdera världen.

Ett exempel är metermåttet, som fungerar både som ett sätt att kategorisera och sortera, och att (godtyckligt) bestämma länders gränsdragningar. Måttet tar i verket form av meterlånga linjaler, som sitter vertikalt monterade längre in på diskens framsida.

Europas koloniala historia

En annan gemensam verklighetsbeskrivning är världskartans värdeperspektiv och konstruerade gränsdragningar. På glasväggen bakom diskens luckor hänger ett äldre inramat fotografi, förställande en skolsal där en lärare med pekpinne visar en Europakarta för ett antal unga pojkar.

Guldet, som ofta återkommer i Runo Lagomarsinos verk, och som här finns bakom texten ”Europa” på disken, refererar till Europas koloniala historia och berättelsen om El dorado, som under 1500-talet lockade europeiska expeditioner till Sydamerika på jakt efter rikedomar.

Runo Lagomarsino är född 1977 i Lund och utbildad på Konsthögskolan Valand i Göteborg, Malmö Konsthögskola och Whitney Independent Study Program i New York. I sina installationer, skulpturer, bilder och filmer vill han hitta nya perspektiv på historiska, politiska och kulturella maktförhållanden. Runo Lagomarsinos konst vänder på historieskrivningen och öppnar upp för nya berättelser om vår samtid.