S.A Hedlund

"S.A Hedlund", Per Hasselberg © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Sven Adolf Hedlund var en svensk liberal politiker och tidningsman. Denna byst restes till hans minne några år efter hans död.

Bysten från 1906 är en avgjutning av ett tidigare porträtt skapat 1883 av konstnären Per Hasselberg.

Byggnaden bakom porträttet av S.A Hedlund var under många år Göteborgs Museers kansli och placeringen är därför ganska självklar då Hedlund var en av de viktigaste ivrarna för att starta stadens första museum. År 1861 startades museiverksamheten i Ostindiska Huset vid Norra Hamngatan och samlingens inriktning var konst, vetenskap och teknik.

Radikal på sin tid

S.A. Hedlund levde mellan 1821-1900 och föddes på ön Eldgarn i Mälaren. I nästan 50 år, från 1852 fram till sin död var S.A Hedlund huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, där bland annat författaren Viktor Rydberg ingick i redaktionen. Dessa kom under livet att stå varandra nära i en långvarig vänskap.

Hedlund representerade Göteborg som ledamot i riksdagen i flera omgångar. Han var också medlem av Göteborgs stadsfullmäktige under nästan 30 år. S.A Hedlund och Viktor Rydberg framstod på sin tid som ganska radikala, med bland annat idéer om en republik, vilket vid ett tillfälle fick den dåvarande kung Oscar II att skriva ett brev till dåvarande statsministern Arvid Posse med lydelsen; ”Försök att hålla käften på den f-h-n i G-b-g fast det kan du väl icke!”

I Göteborg finns en gata och en park uppkallade efter Hedlund; Hedlundsgatan i Landala och SA Hedlunds park i Tollered.

Konstnären gjorde succé i Paris

Konstnären Per Hasselberg levde mellan 1850-1894. Han började sin bana som snickarlärling i Karlshamn efter att ha visat talang för bland annat träsnideri. När han kom till Karlshamn från sin födelseort Hasselstad utanför Ronneby hette han Per Åkesson. Senare tog han sig sitt nya efternamn Hasselberg efter födelseorten. Efter några års utbildning i Stockholm fick han ett statligt yrkesstipendium och åkte till Paris där han slog om och blev skulptör. På Parissalongen gjorde han succé med sin skulptur Snöklockan.

Han flyttade senare hem till Sverige igen där han bland annat vistades i Göteborg som rådgivare åt Pontus Fürstenberg när han skulle anlägga sitt privata galleri i Fürstenbergska palatset i Brunnsparken (idag benämnt Palacehuset). Han dog 1894 av en hjärtsjukdom, endast 44 år gammal.

I Göteborg har han förutom bysten av S.A Hedlund också gjort skulpturen Vågens tjusning och den kända fontänskulpturen Såningskvinnan (Johanna i Brunnsparken).

Sånings­kvinnan (Johanna i Brunns­parken)

Per Hasselberg, "Såningskvinnan" efter renovering/konservering. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016
Per Hasselberg, "Såningskvinnan" efter renovering/konservering. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2016

Skulpturen från 1883 i Brunnsparken är Göteborgs näst äldsta, och den första som föreställer en kvinna. 

Konstverket föreställer en ung sående kvinna. Nere vid fontänskålen finns fyra svanar med vingarna utbredda, beredda att flyga iväg, och längre upp på kolonnen ser man åtta lejonhuvuden som sprutar vatten ur munnarna ner i fontänskålen. Statyn är gjord i brons, medan bassängen är gjord av granit.

Uppkallad efter modell eller namnsdag?

När verket gjöts i Paris hette det ”La Semuse”, vilket översatt blir ”Såningskvinnan”. Men i folkmun är statyn mer känd som Johanna i Brunnsparken, och det finns två teorier om hur det inofficiella namnet har kommit till. Den första är att kvinnan som stod modell för Per Hasselberg ska ha varit en balettdansös vid namn Johanna Ekstein. Den andra teorin är att Johanna hade namnsdag dagen då statyn invigdes, och därför blev den mer svåruttalade franska titeln ersatt med Johanna i Brunnsparken av göteborgarna.

Verket bekostades privat av Pontus Fürstenberg, Carl Kjellberg, Jonas Reinhold Kjellberg, John West Wilson och Carl Krook, och skänktes till staden. Det kostade 40 000 kronor att uppföra.

Hopp om framtida framgångar

Många av de konstverk som placerades i staden under 1800-talet, och även in på 1900-talet, innehåller ett stort mått av symbolisk besvärjelse med hopp och förväntningar om framtida framgångar för Göteborg. Såningskvinnan faller in i den kategorin; vi ser ungt knoppande liv, groende frön, starka lejon och fåglar beredda att föra frukterna av detta liv ut i världen.

Under hösten 2015 renoverades Johanna-skulpturen och fick en välbehövlig översyn.  Ett av fotografierna är taget efter renoveringen och det är tydligt att skulpturen återfått något av sin forna glans. Tyvärr gillar fåglarna att sitta på Johannas huvud, vilket innebär att den nya fräscha ytan snart blir missfärgad.

Från snickarlärling till skulptör

Konstnären Per Hasselberg levde 1850-1894. Under tonåren var han snickarlärling i Karlshamn, och redan som nittonåring fick han gesällbrev i ornamentsbildhuggeri. Under ett par år arbetade han med detta i Stockholm och studerade samtidigt på Slöjdskolan (nuvarande Konstfack). 26 år gammal flyttade han till Paris, där han slog igenom som skulptör. Han blev kvar ända till 1890, då han flyttade tillbaka till Stockholm för en förlovning med konstnären Eva Bonnier.

Hasselberg drabbades dock av en obotlig sjukdom och förlovningen bröts. Efter en kort relation med Signe Larsson, som hade stått modell för Hasselbergs skulptur Näckrosen, föddes en dotter 1893. Hasselberg dog året därpå, bara 44 år gammal. Eftersom barnet ansågs vara en oäkting tvingades Signe att adoptera bort henne. Dotterns adoptivmamma och nya familj blev Eva Bonnier, Hasselbergs tidigare fästmö.

I Göteborg finns ett flertal skulpturer av Hasselberg, som till exempel Vågens tjusning vid Vasakyrkan och en bronsbyst av den samtida politikern och tidningsmannen S.A. Hedlund i Hagaparken. På Göteborgs Konstmusem finns originalen av Näckrosen, Snöklockan och Grodan.

Kort innan sin död var Hasselberg också rådgivare åt Pontus Fürstenberg, när han skulle anlägga sitt privata galleri i Fürstenbergska palatset i Brunnsparken, idag benämnt Palacehuset.

Vågens tjusning

Per Hasselberg, "Vågens tjusning". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Per Hasselberg, "Vågens tjusning". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Om man läser konstnärens intention med verket ”Vågens tjusning”, som handlar om hur en ung kvinna lockas av ljuva förföriska toner från en näck, dold i det svarta vattnet nedanför, inser man snart att själva andemeningen med verket gått förlorad i och med att den tidigare stensatta dammen nu fyllts igen och där står nu flickan på en planteringsyta istället, där inte en våg syns på långt håll.

Det svartvita fotot visar på hur konstverket tidigare var placerat.

Konstnären Per Hasselberg (1850-1894) skapade ”Vågens tjusning” 1888 i Paris. Han började sin bana som snickarlärling i Karlshamn efter att ha visat talang för bland annat träsnideri. När han kom till Karlshamn från sin födelseort Hasselstad utanför Ronneby hette han Per Åkesson. Senare tog han sig sitt nya efternamn Hasselberg efter födelseorten. Efter några års utbildning i Stockholm fick han ett statligt yrkesstipendium och åkte till Paris där han slår om och blir skulptör. På Parissalongen gör han succé med sin skulptur ”Snöklockan”.
Han flyttar senare hem till Sverige igen där han bland annat vistas i Göteborg som rådgivare åt Pontus Fürstenberg när  denne skulle anlägga sitt privata galleri i Fürstenbergska palatset i Brunnsparken, (idag benämnt Palacehuset). Han dör 1894, endast 44 år gammal.

I Göteborg finns ett flertal skulpturer av Hasselberg. På Göteborgs Konstmuseum i Fürstenbergska galleriet finns originalen i marmor av ”Snöklockan” och ”Grodan”. Han har också gjort den kända ”Såningskvinnan” (Johanna i Brunnsparken) och en bronsbyst i Hagaparken, föreställande S.A Hedlund.