Mörker, väx morgondag

"Mörker, väx morgondag" © Kent Karlsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
"Mörker, väx morgondag" © Kent Karlsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

Vid vallgraven på Bastionsplatsen lyser ett svagt grönt ljus dygnet runt. Det skiner över en avbruten räls och sju par övergivna barnskor. Ett stenkast därifrån, inne på den judiska synagogans gård, står monumentets andra hälft.

Verket påminner om det som hände under andra världskriget, men också om att det går att ta sig igenom de mest fruktansvärda saker och skapa ett nytt liv. Initiativet till minnesmärket kom från den judiska församlingen i Göteborg.

Tanken om ett monument hade funnits i församlingen sedan 1980-talet. Men projektet var så stort att de inte helt lyckades slutföra det på egen hand. Idén var att skapa ett minnesmärke inne på synagogans innergård, ett verk som skulle innehålla namnen på alla församlingsmedlemmarnas släktingar som förlorat livet i folkmordet.

Ett blev två

Efter att ha legat på is under en tid återupptogs projektet i slutet av 1990-talet, nu tillsammans med Göteborgs Stad. Efter samtal mellan Göran Johansson, Göteborgs dåvarande ordförande i kommunstyrelsen, och församlingen beslutades det att monumentet måste synliggöras i staden.

Samtidigt uppstod oro över att ett minnesmärke som offentliggjorde de mördades namn skulle kunna skändas och orsaka smärta för anhöriga. Lösningen blev två monument, ett på Bastionsplatsen och ett på synagogans innergård.

Mörker, väx morgondag på Bastionsplatsen kom till genom en tävling. Uppdraget gick till Kent Karlsson och verket uppfördes med 1,3 miljoner kronor i finansiellt stöd från Göteborg Stad.

När det invigdes i augusti 2009 till tonerna av det judiska blåsinstrumentet shofar var det en fyra meter hög spiralformad kolonn i brons som publiken fick se. På toppen av den lyser en fackla med grönt glas, dag som natt. Under den finns en halvcirkelformad järnvägsräls med övergivna barnskor. En bronsplakett påminner om alla de grupper som drabbades av Förintelsen.

Historien påverkar oss än idag

I sin skiss till verket skrev konstnären så här:

”Skor och räls står för det realistiska och bronspelaren får stå för det levande. Jag har gjutit av insidan av begagnade skor för att synliggöra formen på rummet inne i skon. Det rum som formats genom att kroppens tyngd pressas ut mot höljet som omsluter foten och möjliggör ett personligt avtryck. Rälsen är ett exempel på objekt som är avsett att vara till människans hjälp och fördel men som kan fylla motsatt uppgift.”

Kent Karlsson, född 1945 i Göteborg, är en svensk målare och skulptör. Han utbildade sig på Konstindustriskolan och Konsthögskolan Valand i Göteborg och senare på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Han har varit verksam som professor i måleri vid Konsthögskolan Valand, Göteborgs universitet och gästprofessor vid Tokaiuniversitetet i Japan.

Monumentet på synagogans innergård är formgivet av församlingens arbetsgrupp. Det består av två mörkt gråblå monument i slipad granit. På dem finns namn och årtal och bönen Kaddish i relief. Varje församlingsmedlem med släktingar som mördades under Förintelsen har skrivit sitt eget namn och därunder släktingarnas. På verket finns totalt 1641 namn. Monumentet gör det tydligt att Förintelsen fortsätter att påverka människor och samhället än idag.

Boll

"Boll" © Berit Lindfeldt/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist
"Boll" © Berit Lindfeldt/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist

Vid plaskdammen intill Mariaplan har en överdimensionerad badboll blåst upp på gräset. Lek och lust är i centrum både på platsen och för konstnären Berit Lindfeldt.

”Jag har en lust för materialet och att ta till vara på triviala värden. Det är livslustuppehållande.” Så beskriver Berit Lindfeldt sitt konstnärskap. Ofta jobbar hon med upphittade föremål. Hon låter det öppna sinnet styra processen och har skapat verk av allt från gamla stolar och sängbottnar till plastflaskor.

Med sitt stora ljusblå blankpolerade klot adderar hon en stor portion lekfullhet till Kungsladugårdsskolans storslagna fond i änden av Älvsborgsgatans allé.

Väcker nyfikenhet

Plaskdammen, i dagligt tal kallad ”Plaskis”, är en omtyckt och flitigt nyttjad plats i Majorna. Varma sommardagar är det ofta fullt av lekande barn i den grunda bassängen och läsande, solande människor ligger utspridda på grässlänterna runt omkring.

Som en jättebadboll som precis har fångats av vinden och blåst upp på land ligger skulpturen där på gräsmattan, och i de blanka prickarna speglas både omgivningen och de nyfikna som kommer nära.

Skulptören Berit Lindfeldt föddes 1946 i Stockholm och är utbildad på Konstindustriskolan och Valands konstskola. Hon har varit gästlärare vid Högskolan för Design och Konst i Göteborg, Konsthögskolan Valand i Göteborg och Konsthögskolan i Umeå och har också varit projektledare i Statens konstråd från 1994. 1998 valdes hon in i Kungliga Akademien för de fria konsterna. Hennes konst finns bland annat representerad på Göteborgs konstmuseum.

 

Här

"Här" © Ebba Matz/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013
"Här" © Ebba Matz/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013

Som på en karta har Ebba Matz markerat ut det ganska anonyma torget Wavrinskys plats. Intill den 4,5 meter höga knappnålen snett nerstucken i marken är det lätt att känna sig som en miniatyrfigur i en jättes värld.

Den uppförstorade nålen med sitt röda knappnålshuvud leker med skalan och perspektivet – och ger den trafiktäta platsen en mittpunkt. Wavrinskys plats ligger på Guldhedsgatans krön mellan spårvagnshållplatserna Chalmers och Medicinaregatan. Som en ö omgiven av spårvagnar och biltrafik finns torgytan, där verket står sedan 2006.

Knappnålen är gjord i lackad, formgjuten och glasfiberarmerad plast och rostfritt stål. Den är fäst i ett kryss av plattstål infällt i torgets stenyta. Kryssets armar ligger i riktningarna norr-söder och öster-väster. Verket invigdes först 2007, ett år efter att det kom på plats. 2008 restes en likadan skulptur i Kumla.

Skulptören Ebba Matz föddes 1963 i Leksand och är utbildad på Konstskolan Idun Lovén och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Sedan 2007 är hon ledamot i Konstakademin.

Verket Här är inköpt Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Från klar himmel

"Från klar himmel" © Peter Kruse & Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
"Från klar himmel" © Peter Kruse & Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

De tre stående delarna representerar Bilden, Ordet och Ljudet, medan den lilla blå krökta formen representerar Underground.

Skulpturen, som markerar entrén till Konstepidemin, är belyst underifrån av tre spotlights som är infällda i stenläggningen.

Mått: Minsta delen (halvcirkelröret): 80 x 142 x 34 cm. Svart sicksack: 500 x 38 x 6 cm. Vit sicksack: 450 x 38 x 6 cm. Röd böj: 400 x 38 x 6 cm.

Sjösäkerhet

© Lillemor Pettersson, "Sjösäkerhet". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
© Lillemor Pettersson, "Sjösäkerhet". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Verket skapades som utsmyckning av uppfartsramperna mot Sjöräddningssällskapets hus.

Staketet har formgivits med symboler och former som knyter an till hav, sjöfart och sjösäkerhet.

Lillemor Petersson föddes 20 augusti 1934, och är en svensk keramiker och skulptör. Hon utbildade sig till keramiker på dåvarande Konstindustriskolan (HDK) i Göteborg 1951-56 och därefter ett år på Valands konstskola. Många av hennes större konstgestaltningar är utförda i tegel och terrakotta. Hon var verksam som formgivare på Rörstrands porslinsfabrik och professor vid institutionen för Keramik och Glas vid Konstfack i Stockholm 1994-2000, och är representerad bland annat på Moderna Museet i Stockholm.

I Göteborg har konstnären även utfört verket Väg & Vatten på Chalmers tekniska högskola.

Verket Charles Felix Lindberg är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

De tre vingarna

De tre vingarna ©Alexander Calder/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013
De tre vingarna ©Alexander Calder/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013

På en vidsträckt gräsyta i Angered stadspark står tre stora, böjda järnformer. På nära håll ger de ett monumentalt intryck, på avstånd ser de ut att kunna lätta från marken och flyga iväg.

Skulpturen De tre vingarna är skapad av den världskände skulptören Alexander Calder. Konstverket köptes in av Göteborgs Stad i början av 60-talet för att ge Göteborg modern, internationell konst och för att pryda Angered som höll på att byggas. Samtidigt köptes Vilande figur av den samtida och internationellt erkände konstnären Henry Moore och placerades i Slottsskogen (nu placerad på Göteborgs konstmuseum).

De tre vingarna fick däremot vänta på att komma till Angered. Bygget blev försenat och under tio år kom verket att stå utanför konstmuseet på Götaplatsen. Först 1979 placerades skulpturen i Angered nära Blå Stället. När Angereds aktivitetsstråk färdigställdes 2013 flyttades konstverket till gräsytan där det står idag. Då infriades också konstnären önskemål om att skulpturen skulle ha mycket rymd kring sig och kunna upplevas på håll.

Alexander Calder levde i USA mellan 1898 och 1976. Han startade sin yrkeskarriär som ingenjör, vilket avspeglas på olika sätt i hans konst. Mest känd är han för sina monumentala skulpturer. Den största är över 20 meter hög och gjordes för Olympiska sommarspelen i Mexico City 1968. Bland hans verk finns också innovativa mobiler, miniatyrer av cirkusföreställningar, målningar, scenkonstruktioner och mattor.

Verket De tre vingarna är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.