Mattan

Mattan © Ralph Lundquist/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Mattan © Ralph Lundquist/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

En matta som påminner om en svunnen tid? 

Området Pilegården där verket är placerat byggdes 1968. När området var nytt placerades ett flertal konstverk på de olika gårdarna. En del av dem har förfallit, gått sönder, tagits bort av olika orsaker, men några finns fortfarande kvar.

Mattan av Ralph Lundquist är en påminnelse om den tid när det mer eller mindre var obligatoriskt med en piskställning på varje gård. Numera är det inte en självklar syn i bostadsområdena.

Fotot med den lilla pojken är från 1968 när verket var nytt.

Konstnären Ralph Lundquist är född 1931 i Göteborg. Han är verksam som skulptör, målare och tecknare. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1948–51 och vid Valands konstskola i Göteborg 1951–55, där han hade Endre Nemes som lärare.

Han är representerad på Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och Borås konstmuseum. I Göteborg finns även Lundquists verk  Gemenskap i Slottsskogen (även känd som Drakslingan), samt Fyrplint och Ringar i Gårdsten.

Venus hemlighet

Venus hemlighet © Lenny Clarhäll/Bildupphovsrätt 2016. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Venus hemlighet © Lenny Clarhäll/Bildupphovsrätt 2016. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Utanför Göteborgsoperans entré viskar gudinnan Venus sin hemlighet i någons öra.

Konstnären Lenny Clarhäll utförde tre konstverk till Göteborgsoperan i samband med dess invigning 1994: Venus hemlighet och Snäckan som båda står utanför entrén, och ytterligare ett konstverk med titeln Båten som hänger från taket inne i foajén. Det föreställer en kinesisk båt, fylld med krossat porslin från Ostindiefararen Götheborg.

Venus hemlighet består av tio delar i gjutjärn som är monterade till en 13 meter hög sammanhängande form. På den högra delen av konstverket kan man se kärleksgudinnan Venus som med kupad hand viskar sin hemlighet i någons öra.

Längst upp på verket syns förgyllda partier som bildar Venus hår och en rund form, som skulle kunna vara både den andra personens huvud, eller kanske en symbol för jorden. Precis som i Sandro Botticellis berömda målning Venus födelse syns en snäcka längst ner vid verkets fotända.

Lenny Clarhäll föddes 1938 och är utbildad vid Konstfack i Stockholm och Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. Han har gjort många offentliga skulpturer runtom i Sverige, bland annat ett minnesmärke över de stupade i Ådalen i Kramfors kommun.

Verket Venus hemlighet är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Incantatio

© "Incantatio", Roland Borén/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

En bit från entrén till Högskolan för scen och musik står en geometrisk besvärjelse och synvilla.

Skulpturen beställdes av Statens Konstråd i samband med att Artisten, byggnaden som rymmer Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, byggdes.

”Incantatio” är italienska och betyder förtrollning eller besvärjelse och skulle egentligen kunna fungera som titel för större delen av Roland Boréns konstnärliga gärning. Förskjutningar, vridna perspektiv och märkliga lutningar går som en röd tråd genom hans två- och tredimensionella verk. Som betraktare känner du dig troligen först säker på vad du ser, men upptäcker snart att det inte alls var som du trodde.

Lurar perspektivet

Incantatio är tillverkad i svetsad, lackerad stålplåt och placerad framför entrén till Artisten. Från många håll verkar den rätvinklig, men i själva verket lurar den våra perspektiv och är skev.

Skulptören Roland Borén föddes 1956 och är utbildad på Grundskolan för konstnärlig utbildning i Stockholm, i skulptur på Konstskolan Idun Lovén och i fri konst och nya medier på Valands konsthögskola. Konstnären finns representerad på bland annat Göteborgs konstmuseum.

Solport

Solport. © Görel Steg/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Solport. © Görel Steg/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Som två väktare eller stolparna i en portik är Görel Stegs målade träskulpturer placerade längs Älvstrandspromenaden mot vattnet.

Utöver detta verk finns i närheten också ”Främmande fågel” av konstnären.

Havskatt

© Jonas Lindmark, "Havskatt". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
© Jonas Lindmark, "Havskatt". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Utmed fasaden på Novotel vid Klippan står Jonas Lindmarks ”Havskatt”.

Skulpturen i svartfärgad betong föreställer huvuddelen av en kattfisk med sitt karaktäristiska utseende.

Blue Peter

Blue Peter. © Eric Langert/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Blue Peter. © Eric Langert/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Innanför Eriksbergskranen på Norra Älvstranden sticker en samling båtskorstenar upp ur betongen. Av titeln att döma verkar åtminstone ett av handelsfartygen redo att lämna hamn.

På den tidigare stapelbädden, där Ostindiefararen byggdes 1996-2005, finns sedan 2013 konstnären Eric Langerts konstverk Blue Peter. Skulpturen består av ett antal betongfundament klädda i lackerad plåt och är resultatet av en tävling utlyst av Byggherrekonsortiet för Västra Eriksberg.

Formspråket för tankarna till gamla tiders fartygsskorstenar. Enligt konstnären själv ska det se ut som ”…hela handelsflottan förtöjd i bredd, beredd att stäva västerut”.

Signalflaggor inspirerade

Symbolerna och färgerna på plåtarna är bland annat hämtade från de signalflaggor som tidigare användes som internationellt kommunikationsmedel inom sjöfarten. Titeln Blue Peter anspelar på en blå signalflagga med en vit fyrkant i mitten med betydelsen ”fartyget redo att lämna hamn”.

Scenografen, skulptören och formgivaren Eric Martin Langert föddes 1956 och utbildade sig på Konstindustriskolan i Göteborg. Han arbetar med stor bredd, bland annat med scenografi, utsmyckningar, skulptur, utställningsformgivning och lekparker.

Ägget

Egon Möller-Nielsen, "Ägget". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Egon Möller-Nielsen, "Ägget". © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Ägget (eller Påskägget), av den dansk-svenske arkitekten och konstnären Egon Möller-Nielsen, bjuder in både barn och vuxna till lek. 

Skulpturen, som är utförd i målad och infärgad cement med en inblandning av krossad marmor, köptes in 1951. Idén till konstverket fick konstnären av sin då treåriga dotter, som berättade att hon längtade efter något att klättra på, gömma sig i och leka i. Han ville att hans skulpturer skulle användas av barn och har sagt: ”Om barnet har glädje av en sak, då gillas det även av de vuxna, även om det har en för dem tills vidare främmande form”.

Kanske har vi numera lättare att ta till oss hans tidstypiska formspråk, för nog är Ägget en omtyckt skulptur av både barn och vuxna.

Förslag om att flytta skulpturen till en annan mer barn- och lekvänlig plats har kommit fram under åren, men eftersom materialet är skört har man inte ansett det möjligt.

Egon Möller-Nielsen levde mellan 1915-1959 och har utfört flera lekskulpturer runt om i Sverige. Ägget finns förutom i Göteborg även i Tessinparken och Fagerlidsparken i Stockholm.

 

Går du ofta hit, eller?

Går du ofta hit, eller? © Yvonne T Larsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
Går du ofta hit, eller? © Yvonne T Larsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

Vid den nya entrén till Stadsbiblioteket möter vi Yvonne T. Larssons tre pelare som skiljer sig markant från den stramhet man normalt förknippar med en pelares form.

Istället uttrycker de trots sin tyngd en slags lätthet med sin känsla av ett luftigt tyg som faller i mjuka veck. Pelarna, drygt tre meter höga, är gjutna i brons och sprutmålade i rött, gult och blått. Titeln på verket är Går du ofta hit, eller?

Konstnären berättar att hon ville skapa en slags motbild till Götaplatsens strama manliga formspråk och föra in en sinnlig och mer kvinnlig gestaltning till platsen. Lite längre upp på Götaplatsen, utanför Stadsteatern står två figurer i sten, en så kallad ”karyatid”, som är en pelare formad som kvinna och längre upp står den manliga motsvarigheten ”atlant” och bär upp taket över entrén och visst kan man ana att konstnären haft dessa med sig i tankarna i sitt verk.

Hon berättar vidare att hon inspirerats av bland annat Christo, konstnären som gjort sig känd för att klä in stora byggnader i tyg och av den engelsk-nigerianske konstnären Yinka Shonibare som i sina verk arbetar med frågor om kolonialism, ras och klass och ofta använder afrikanska kläder i starka färger i sina verk. Kanske kan man här hitta ledtrådar till lusten hos Yvonne T. Larsson att arbeta med färg och tyg.

Möte

Möte © Hans Gothlin/Bildupphovsrätt 20184. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
Möte © Hans Gothlin/Bildupphovsrätt 20184. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

I Angereds stadspark på en öppen grön yta står Hans Gothlins skulptur ”Möte”.

Konstverket består av två lätt böjda varmröda järnplåtar i en stilla kraftmätning. Med sitt konkreta formspråk mitt bland all organisk växtlighet blir kontrasten slående och förstärker på så sätt både den omgivande naturen och verket självt.

Verket tillkom i samband med det stora EU-projektet ”Utveckling Nordost” som bland annat resulterade i Angereds stadspark. Konstverket invigdes den 25 oktober 2013 och är finansierat av Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Verket var till en början placerat bredvid en bäck i Lärjeåns ravin, men efter att ha blivit vandaliserat restaurerades verket och flyttades 2022 till en mer öppen yta i Angereds stadspark.

Your 15 minutes of fame

"Your 15 minutes of fame" © Tina Frausin. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Precis utanför entrén till Backa teater på Hisingen står detta konstverk som tillkommit via Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Här får alla en chans att stå i centrum på ”scenen” och underhålla sina åhörare på bänkarna, eller kanske vill man bara slå sig ner en stund i väntan på föreställningen i teatern.

Titeln på verket anspelar på Andy Warhols berömda uttalande om att ”alla kommer vara världsberömda 15 minuter i framtiden”.

Skulpturen är både ett konstverk, en scen och en sittplats. Färgsättningen har anpassats till det gula och svarta i Backateaterns byggnad.

Verket invigdes den 4 december 2012.