Färg-arkiv - Göteborg Konstkarta

Repetition (House with the Sound of its Own Making)

Ordet "REPETITION" står skrivet på en vit vägg framför vägbanan.

"Repetition (House with the Sound of its Own Making)", Henrik Rylander. Foto: Lo Birgersson

I den östra infartssnurran i parkeringshuset Masthugget Väst hörs ett ljudkonstverk, som följer bilarna på deras väg genom huset.

Ljudkonstverket är inspirerat av konstnärens personliga minnen av den alternativa industrimusikscenen runt Masthuggstorget på 1980-talet, där spelställen som Café Ceasar, Amerikaskjulet och Franska klubben huserade.

Verket består av inspelningar från byggarbetsplatsen när Masthugget Väst byggdes. Schaktning, maskiner och pålning omvandlas till slagverksliknande ljud av olika längd, tonhöjd och karaktär, som tillsammans bildar en rytm.

Konstverket har tagit inspiration från Robert Morris konceptuella verk Box with the Sound of Its Own Making från 1961, som består av en enkel trälåda som konstnären har tillverkat. Från lådan hörs en inspelning av de ljud som uppstod under dess tillverkning.

På ett liknande sätt repeteras ljuden från byggandet av Masthugget Väst på den plats där de en gång uppstod.

Ljudverket går i en loop och är 60 minuter långt. Ljudredigeringen av konstverket är gjord av Hans Olsson.

Sensorisk rytmik

På varje våningsplan finns ordet REPETITION målat på rampväggen med svart färg, som uppmanar till uppmärksamhet och aktivt lyssnande.

Bilförarna kan även uppleva ytterligare ett lager av sensorisk rytmik, genom sekvenser av upphöjda vita bullerlinjer tvärsöver körbanan.

Om konstnären

Henrik Rylander föddes 1966 i Malmö och är konstnär, kompositör och fotograf.

Han är utbildad vid Högskolan för fotografi och film i Göteborg och har ställt ut på bland annat Borås Konstmuseum, Kristinehamns Konstmuseum och Färgfabriken i Stockholm.

Rylander har även ett förflutet som trummis i rockbandet Union Carbide Productions.

Om Masthugget Väst

Masthugget Väst är mer än ett parkeringshus – det är även en permanent utställning av offentlig konst. Här finns sex konstgestaltningar spridda utanpå och inuti huset, allt från skulptur och måleri till video- och ljudkonstverk.

På så sätt fungerar Masthugget Väst som en konsthall som är öppen för en publik varje dag.

Många av konstgestaltningarna är inspirerade av Masthuggets karaktär och historia, med sin starka prägel av musik, konst och kultur.

Konstverken är finansierade genom enprocentregeln i Göteborgs Stad. Den innebär att när Göteborg Stads bolag och förvaltningar gör nyinvesteringar i byggprojekt ska de avsätta en procent av investeringen till konst.

Beställare och finansiärer av konstgestaltningarna i parkeringshuset Masthugget Väst är Göteborgs Stads Parkering AB, Higab AB och idrott- och föreningsförvaltningen.

Kissed by Baubo

En skulptur står framför en målning på rampen där bilarna kör upp genom parkeringshuset.

"Kissed by Baubo", Ulrika Segerberg. Foto: Lo Birgersson

Konstverket Kissed by Baubo tar plats inne i parkeringshuset Masthugget Väst och skildrar berättelsen om en munter varelse från grekisk mytologi.

På en ramp i den västra snurran i parkeringshuset Masthugget Väst syns en muralmålning med mineralfärger i flera skikt. Framför den står en färgstark skulptur i brons.

Tillsammans skildrar de berättelsen om den muntra och provokativa gestalten Baubo från grekisk mytologi, som ser med brösten och pratar med blygdläpparna.

Myten om Baubo

Myten berättar om fruktbarhetsgudinnan Demeters dotter Kore, som har rövats bort till dödens rike av Hades. Demeter är förtvivlad, marken torkar och ingenting växer. Till slut är det Baubo och hennes gränsöverskridande humor som lyckas få den otröstliga Demeter att återigen skratta.

Hades blir så förvånad att han kikar upp ur underjorden. Efter förhandlingar tillåts Kore komma upp ur dödens rike, på villkor att hon tillbringar halva året hos Hades. Så uppstod årstidernas skiftningar enligt myten.

Konstverket tar avstamp i denna berättelse om att färdas genom förändringar i livet, mellan hopp och förtvivlan, det gamla och det nya, mörker och ljus.

Målningen och skulpturen skapar tillsammans ett uttrycksfullt och sensuellt rum, i stark kontrast till parkeringshusets annars strama funktionalism.

Blinkning till graffiti

Skulpturen är placerad i det öppna utrymmet som bildas innanför rampens snurra, där bilarna kör upp mellan parkeringshusets olika våningsplan. Skulpturens motiv avspeglas i muralmålningen på rampen.

Muralmålningen är också en blinkning till den långa tradition av graffiti som präglat områdets gamla hamnbyggnader, som till exempel Kommersen. Byggnaderna revs i samband med stadsomvandlingen av Masthuggskajen.

Om konstnären

Ulrika Segerberg föddes 1976 i Eskilstuna och är utbildad vid Gerrit Rietveld Academy i Amsterdam och School of Visual Arts i New York.

Hon arbetar med måleri och installationer, där måleriet kombineras med andra material och medier, som skulptur, textil, keramik och ljud.

Hennes verk har visats på bland andra Bohusläns Museum, Västerås Konstmuseum, Deutscher Künstlerbund e.V i Berlin och Dorich House Museum i London.

Om Masthugget Väst

På så sätt fungerar Masthugget Väst som en konsthall som är öppen för en publik varje dag.

Flera av konstgestaltningarna är inspirerade av Masthuggets karaktär och historia, med sin starka prägel av musik, konst och kultur.

Beställare och finansiärer av konstgestaltningarna i parkeringshuset Masthugget Väst är Göteborgs Stads Parkering AB, Higab AB och idrott- och föreningsförvaltningen.

Historien börjar här

Historien börjar här © Meira Ahmemulić och Emma Dominguez, 2025. ”Kortedala kämpar.” Foto: Familjebostäder.

Kortedala är Göteborgs första förort. Monumentet ”Historien börjar här” speglar stadsdelens rika historia, arkitektur och människorna som bor och har bott här.

”Historien börjar här” består av fyra betongmonument placerade längs ett gångstråk bakom höghusen på Kalendervägen 28–38.

Varje del bär på en berättelse som konstnärerna Meira Ahmemulić och Emma Dominguez utformat utifrån insamlat material från möten med boende i olika åldrar, intervjuer och studier av Kortedalas historia.

Kortedala skildras i fyra olika delar

Monumentet är en hyllning till stadsdelen, bostadshusen och framför allt människorna här. De olika delarna speglar höghusens form och färger. Några är höga, medan andra ser ut att växa upp ur marken.

”Jag är här” reser sig två meter över marken och är verkets högsta del. På en sida av det röda blocket är en mängd förnamn inristade. Det är människor som bor på Kalendervägen 28–38 och deltagare från workshopar och berättarkvällar som konstnärerna bjöd in till under skapandet.

På en annan sida finns en karta över Kortedala från 1980-talet. Här syns också siffran 1953, året när stadsdelen började byggas, och texten ”JAG ÄR HÄR”.

På en tredje sida finns en hälsning från konstnärerna: ”KORTEDALA, DU VAR FÖRST. GLÖM ALDRIG DET”. Högst upp på denna del av verket finns en kompass.

”Jag är ett monument” är den lägsta delen: 55 centimeter. Den är blåmålad och lånar drag av klassiska grekiska och romerska pelare. På en av sidorna står titeltexten ”JAG ÄR ETT MONUMENT”. På ovansidan är ett par fötter avbildade – som en inbjudan till förbipasserande att ställa sig på verket.
Mönstret runt fötterna är taget från moskén Al-Burdayni i Kairo.

”Våra liv i Kortedala” är grönmålad och illustreras med folkloristiska mönster och vardagliga situationer. Titeln är tagen från etnologen Kerstin Gunnemarks bok från 1991. Hon hade skrivarworkshops med första och andra generationen kvinnor boende i Kortedala.

På en sida syns tre mammor på en lekplats och barn som leker i sandlådan. Bilden är en reproduktion av en oljemålning – samma bild finns på omslaget till Gunnemarks bok. Oljemålningen är skapad av Francesca Fusi Mårtensson, en italiensk arbetskraftsinvandrare som bodde i Kortedala.
Vid bilden finns en text: ”KORTEDALA, ARBETSKRAFTSINVANDRARNA GAV DIG ALLT”.

En annan illustration visar två föräldrar med barn på väg hem. Bredvid finns ett utdrag från en dikt författad av en ungdom som bor på Kalendervägen. På en tredje illustration syns en grupp ungdomar. Bredvid den står en text om gemenskapen i stadsdelen, författad av en deltagare från fritidsgården Radar.

På ovansidan är ett schackbräde avbildat.

”Kortedala kämpar” är gulmålad. På sidorna finns illustrationer med personer som demonstrerar och banderoller från faktiska manifestationer och initiativ i Kortedala från 2015 och framåt.

Varje banderoll berättar en historia om området. De vittnar också om människor som gått samman för att förbättra sin plats, till exempel i protester mot marknadshyror och i kampen för att rädda Kortedala bibliotek som var nedläggningshotad 2018. En banderoll har konstnärerna hittat på: den med titeltexten ”Kortedala kämpar”.

På ovansidan står ”TA PLATS!”, som en uppmaning om att göra sin röst hörd. På en av sidorna finns också en enkel lathund för den som vill engagera sig i sitt område.

Om konstnärerna

Emma Dominguez är uppvuxen i Botkyrka och verksam i Stockholm. Hennes konstnärskap utforskar vilka kroppar och berättelser som får ta plats. Genom foto, video, installationer och kollektiva processer undersöker hon frågor kring makt, identitet och plats, ofta med miljonprogrammet som en central utgångspunkt.

Meira Ahmemulić är uppvuxen i Angered och verksam i Göteborg. Hon är utbildad vid Konsthögskolan Valand och vid Academy of Fine Arts på Sri Lanka. Hon är konstnär och författare vars verk utforskar skärningspunkterna mellan språk, identitet och omgivning. Hennes praktik berör frågor om exil, minne, nationella subjekt och språkets dubbelhet.

Finansiering

”Historien börjar här” är inköpt av Familjebostäder genom enprocentregeln. Den innebär att när Göteborg Stads bolag och förvaltningar gör nyinvesteringar i byggprojekt så avsätter de en procent av byggkostnaden till konst.

Viskningar

Rosa text skriven i formen av trianglar bildar i sin tur ett annat mönster, "Nazarlik".

Del av konstverket Viskningar, © aghili/karlsson 2023.

På en läktare vid Hedens fotbollsplaner syns mönster av rosa trianglar. I trianglarna står texter, som är utdrag ur intervjuer med queera göteborgare som berättar om sina erfarenheter inom sportvärlden.

Intervjuerna är gjorda genom ett samarbete med kulturjournalisten Malin Holgersson, som fick ställa konstnärernas fråga ”Vad är din relation till bollsport och Heden?”. Svaren vittnar om såväl glädje, eufori och gemenskap, som fobi, exkludering och besvikelse.

En text lyder:

”Jag fick hem en fotbollstidning och svenska landslaget var med. Jag tittade på alla dom här fotbollsspelarna och så stod det typ i en faktaruta att en hade en fru. Jag ba ’Va? Vad är det här?’ Det hade jag aldrig sett förut och blev väldigt nyfiken och intresserad. Vad menas med detta? Går det här? Finns det här?”

Och en annan:

”Jag önskar jag hade kunnat mejla mig själv när jag var liten och inte fick spela i det där laget. Säga att när du blir äldre så kommer du att få spela i ett queert lag och känna att det är kul igen. Jag var hundra procent ensam. I alla lag, i alla ligor. Alla var också vita ju. Och DÅ så fanns det inte en medvetenhet om trans.”

De personer som har intervjuats är: Stina Wikström, Lisu Asu, Noel Andersson Köhler, Guje Göland, Ylva Lindahl, Gertrud Olsson, Berit Larsson, Eddie Mio Larson, Nicolas Bredell, Iki Gonzalez, Julian Olsson, Andreas Lundell, Andreas Cederloo, Lotta Schelin, Sabina Lashari, Ola Kvist, Sam och Anna.

Svaren återges på svenska, och en del finns också på engelska eller persiska.

Rosa trianglar – symbol för kamp

Varje textsnutt på läktaren bildar formen av en rosa triangel. Trianglarna har en historisk koppling och vill spegla den kamp för lika rättigheter som hbtqi-personer har fört och fortfarande för idag.

Rosa trianglar användes först under Förintelsen, där bland annat homosexuella män och transpersoner som sattes i koncentrationsläger tvingades bära symbolen.

Men den rosa triangeln har senare återtagits som en symbol för motstånd och kamp genom den så kallade ACT UP-rörelsen, som står för AIDS Coalition to Unleash Power. Rörelsen uppstod på 1980-talet i USA som en reaktion på AIDS-epidemin och avsaknaden av officiella skyddsnät för människor som blev sjuka och gick bort.

ACT UP använde en uppåtpekande rosa triangel tillsammans med slagordet ”Silence = death” (”Tystnad = död”) och genomförde många aktioner för att påverka lagstiftare, media och läkemedelsföretag i kampen mot AIDS.

Som en matta över läktaren

Tillsammans bildar trianglarna ytterligare ett mönster som kallas ”Nazarlik”. Nazarlik är turkiska och betyder amulett. Det skyddar mot onda ögat och är vanligt förekommande på mattor. På ett liknande sätt sprider mönstret ut sig över läktaren, som om det vore en matta.

Konstnärsduon aghili/karlsson består av Nasim Aghili (född 1980) och Björn Karlsson (född 1976). De arbetar ofta med minnesmonument och andra installationer i det offentliga rummet. Deras konstverk utgår ofta från olika erfarenheter av att leva i exil och lyfter fram flerspråkigheter och sörjbarhet.

Konstverket Viskningar är finansierat av Göteborgs Stads Parkering AB genom enprocentregeln. Den innebär att byggande kommunala bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Pergola 16

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. I den sextonde gestaltningen från Hjällbo centrum sett dyker det för första gången upp lite färg i betongen.

Här möter vi en märklig låda med två utstickande konformer på varje kortsida. På ovansidans mitt sticker något färgglatt upp. Rakt framifrån kan man få associationer till en brödrost eller en märklig maskin av något slag.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bo Sällström levde 1932-1999 och föddes i Göteborg. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och vid Valands konstskola i Göteborg, där han hade Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare. Han är bland annat representerad på Moderna museet.

Himlaspel

Himlaspel © Bo Sällström/Bildupphovsrätt, 2021 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Bo Sällströms konst skiljer sig från de övriga konstverken i området med sin tydliga och lekfulla färgsättning. Man får intrycket att han hämtat inspiration till sina färgglada verk från barndomens minnen av sötsaker, spel och pusselbitar.

Verket med titeln Himlaspel är placerat på en gavelvägg. Tyvärr är verket delvis skymt av några buskar.

Mitt på väggen sitter en fyrkantig omålad form med ett grunt fackverk i relief. Till vänster om sitter tre olikfärgade kryss och en rund blå cirkel. Till höger återkommer den blå cirkeln tillsammans med en röd kvadrat och en grön ormliknande form.

Som betraktare förstår man att det inte är ett spel på riktigt, men nog fungerar vår hjärna så att vi kanske ändå funderar på om den röda fyrkanten skulle passa in i fackverket?

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 1970-talet inom Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Bo Sällström levde 1932-1999 och föddes i Göteborg. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1950-54 och vid Valands konstskola i Göteborg, 1955–60, där han hade Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare. Han är bland annat representerad på Moderna museet.

Sällström har även utfört konstgestaltningen Konfekten, Spel och Vandrande pinnar i Gårdsten.

Spel

Verket med titeln Spel är placerat på en gavelvägg. Tyvärr skyms verket delvis under årets varma månader av några buskar i planteringen framför.

Till vänster sitter en fyrkantig form med ett rundat hörn och ett grunt fackverk i relief. Vid sidan om är sju stycken cirka två meter långa olikfärgade ”pinnar” fastsatta, som några slumpvist utvalda pinnar från ett plockepinn-spel.

Ett snarlikt konstverk, Vandrande pinnar, finns placerat på en annan fasad i Gårdsten.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 1970-talet inom Miljonprogrammet.

Viktigt tidsdokument

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Sällström har även utfört konstgestaltningarna Konfekten och Himlaspel i Gårdsten.

Figurer i vind

Tre gulmålade figurer står sedan 1971 på sin två meter höga betongsockel inne på Ekgården i Gårdsten. Verkets titel gör skäl för sitt namn eftersom vindarna ofta är mycket kraftiga uppe på Gårdstensberget.

De sammansatta figurerna som står med utsträckta armar ser ut att försöka stoppa den kraftiga vinden. De håller i ett stort kvadratiskt metallnät sammanhållet av järnstänger. Nätet ser ut att ha blivit präglad av vinden och antagit en mjukt böljande form.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 1970-talet, inom det som kallades Miljonprogrammet.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Detta arbete finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären och skulptören Gudrun Eduards Balldin föddes 1935 i Göteborg. Hon utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg 1951 och i Los Angeles City College 1952-55, och därefter på Accademia di Belle Arti di Brera i Milano för Marino Marini.

Eduards har bland annat utfört Finlandsmonumentet på Tegeluddsvägen i Stockholm och Vingslag på Eketrägatan i Göteborg. I Gårdsten finns ytterligare ett verk av henne, Skridskoseglaren.

Vandrande pinnar

Pinnar på vift eller på väg tillbaka till sitt fack? Fantasin får bestämma i Bo Sällströms väggfasta verk.

Konstgestaltningen sitter på en gavelvägg och består av tre blå, två röda och en gul pinne, som är placerade till vänster om en gjuten rektangel i betong med fyra horisontala “fack”.

Man vill gärna tro att verkets två delar har med varandra att göra. Kanske har de vandrande pinnarna rymt och är på väg bort, eller är de på väg mot fackverken för att lägga sig tillrätta?

Ett snarlikt konstverk av Sällström, Spel, är placerat på en annan fasad i Gårdsten.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet.

Viktigt tidsdokument

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Som konstnär är han representerad på Moderna museet. Sällström har även utfört konstgestaltningarna Konfekten och Himlaspel i Gårdsten.

Böljande former

Som ett färgstarkt, vågformat utropstecken står Olle Langerts skulptur lysande i vitt och rött på Oxelgården i Gårdsten.

Olle Langerts bildspråk kännetecknas ofta av en lekfull enkelhet och ett fritt och mjukt formspråk. I målningar och grafiska blad skapar han, med till synes enkla medel och med starka färger, sina karaktäristiska bilder.

Så även i skulpturen Böljande former, som lever upp till sin titel. Men här sätter också det hårda materialet sin prägel på utseendet, så att verket trots sin vågiga form ändå kan uppfattas som stramt och precist.

Trots sina relativt många år är Böljande former fortfarande i gott skick och fyller väl sin funktion i miljön.

Konst i Gårdsten

Viktigt tidsdokument

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Olle Langert levde 1924-2016 och föddes i Göteborg. Han var verksam som grafiker, skulptör, målare och tecknare och utbildade sig på Valands konstskola i Göteborg 1945–47. Han är representerad på bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Borås Konstmuseum och Statens Konstråd.