Pergola 16

© Bo Sällström/Bildupphovsrätt, 2021 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Längs den långa pergolan vid Skolspåret i Hjällbo tar hela 18 konstverk plats. I den sextonde gestaltningen från Hjällbo centrum sett dyker det för första gången upp lite färg i betongen.

Här möter vi en märklig låda med två utstickande konformer på varje kortsida. På ovansidans mitt sticker något färgglatt upp. Rakt framifrån kan man få associationer till en brödrost eller en märklig maskin av något slag.

Konst i Hjällbo

Konsten tillkom i samband med att bostadsområdet Hjällbo byggdes 1965-1969. Området var en del i det omfattande Miljonprogrammet (1965-74) som initierades av den socialdemokratiska regeringen. Man ville bygga en miljon nya bostäder för att råda bot på den stora bostadsbristen, framförallt i storstadsområdena, dit många människor flyttade för arbete eller studier. Byggandet finansierades genom förmånliga statliga lån.

Hjällbo var ett av de tidigaste områdena i Göteborg som började byggas, och under denna tid fanns konsten med som ett naturligt inslag i bostadsbyggandet. För att få in konsten i ett tidigt skede anlitades ett antal konstnärer, som blev anställda av det kommunala bostadsbolaget med månadslön under den tid projektet pågick. Flera av konstnärerna kom även senare att arbeta med konstgestaltningarna i Gårdsten, som också byggdes under Miljonprogrammet.

Pergola och entréer

I Hjällbo kom man fram till att konsten skulle ta plats längs den långa pergolan vid Skolspåret samt som entrégestaltningar. Gestaltningarna längs pergolan gjordes alla i betong och entréerna smyckades med gjutna reliefer, svetsade järnkonstruktioner och utskurna motiv i järnplåtar. En sammanhängande tematik för konsten var ”kommunikation”.

Konstnären Bo Sällström levde 1932-1999 och föddes i Göteborg. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och vid Valands konstskola i Göteborg, där han hade Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare. Han är bland annat representerad på Moderna museet.

Himlaspel

Himlaspel © Bo Sällström/Bildupphovsrätt, 2021 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Bo Sällströms konst skiljer sig från de övriga konstverken i området med sin tydliga och lekfulla färgsättning. Man får intrycket att han hämtat inspiration till sina färgglada verk från barndomens minnen av sötsaker, spel och pusselbitar.

Verket med titeln Himlaspel är placerat på en gavelvägg. Tyvärr är verket delvis skymt av några buskar.

Mitt  på väggen sitter en fyrkantig omålad form med ett grunt fackverk i relief. Till vänster om sitter tre olikfärgade kryss och en rund blå cirkel. Till höger återkommer den blå cirkeln tillsammans med en röd kvadrat och en grön ormliknande form.

Som betraktare förstår man att det inte är ett spel på riktigt, men nog fungerar vår hjärna så att vi kanske ändå funderar på om den röda fyrkanten skulle passa in i fackverket?

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 1970-talet inom Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp.

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Bo Sällström levde 1932-1999 och föddes i Göteborg. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1950-54 och vid Valands konstskola i Göteborg, 1955–60, där han hade Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare. Han är bland annat representerad på Moderna museet.

Sällström har även utfört konstgestaltningen Konfekten, Spel och Vandrande pinnar i Gårdsten.

Spel

Spel © Bo Sällström/Bildupphovsrätt, 2021 Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Bo Sällströms konst skiljer sig från de övriga konstverken i området med sin tydliga och lekfulla färgsättning. Man får intrycket att han hämtat inspiration till sina färgglada verk från barndomens minnen av sötsaker, spel och pusselbitar.

Verket med titeln Spel är placerat på en gavelvägg. Tyvärr skyms verket delvis under årets varma månader av några buskar i planteringen framför.

Till vänster sitter en fyrkantig form med ett rundat hörn och ett grunt fackverk i relief. Vid sidan om är sju stycken cirka två meter långa olikfärgade ”pinnar” fastsatta, som några slumpvist utvalda pinnar från ett plockepinn-spel.

Ett snarlikt konstverk, Vandrande pinnar, finns placerat på en annan fasad i Gårdsten.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 1970-talet inom Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp.

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Bo Sällström levde 1932-1999 och föddes i Göteborg. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1950-54 och vid Valands konstskola i Göteborg, 1955–60, där han hade Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare. Han är bland annat representerad på Moderna museet.

Sällström har även utfört konstgestaltningarna Konfekten och Himlaspel i Gårdsten.

Figurer i vind

Figurer i vind © Gudrun Eduards Balldin/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Tre gulmålade figurer står sedan 1971 på sin två meter höga betongsockel inne på Ekgården i Gårdsten. Verkets titel gör skäl för sitt namn eftersom vindarna ofta är mycket kraftiga uppe på Gårdstensberget.

De sammansatta figurerna som står med utsträckta armar ser ut att försöka stoppa den kraftiga vinden. De håller i ett stort kvadratiskt metallnät sammanhållet av järnstänger. Nätet ser ut att ha blivit präglad av vinden och antagit en mjukt böljande form.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 1970-talet, inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Detta arbete finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären och skulptören Gudrun Eduards Balldin föddes 1935 i Göteborg. Hon utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg 1951 och i Los Angeles City College 1952-55, och därefter på Accademia di Belle Arti di Brera i Milano för Marino Marini.

Eduards har bland annat utfört Finlandsmonumentet på Tegeluddsvägen i Stockholm och Vingslag på Eketrägatan i Göteborg. I Gårdsten finns ytterligare ett verk av henne, Skridskoseglaren.

Vandrande pinnar

Vandrande pinnar © Bo Sällström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Pinnar på vift eller på väg tillbaka till sitt fack? Fantasin får bestämma i Bo Sällströms väggfasta verk.

Konstgestaltningen sitter på en gavelvägg och består av tre blå, två röda och en gul pinne, som är placerade till vänster om en gjuten rektangel i betong med fyra horisontala “fack”.

Man vill gärna tro att verkets två delar har med varandra att göra. Kanske har de vandrande pinnarna rymt och är på väg bort, eller är de på väg mot fackverken för att lägga sig tillrätta?

Ett snarlikt konstverk av Sällström, Spel, är placerat på en annan fasad i Gårdsten.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp.

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Bo Sällström levde 1932-1999 och föddes i Göteborg. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1950-54 och vid Valands konstskola i Göteborg, 1955–60, där han hade Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare.

Som konstnär är han representerad på Moderna museet. Sällström har även utfört konstgestaltningarna Konfekten och Himlaspel i Gårdsten.

Böljande former

Böljande former © Olle Langert/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Som ett färgstarkt, vågformat utropstecken står Olle Langerts skulptur lysande i vitt och rött på Oxelgården i Gårdsten.  

Olle Langerts bildspråk kännetecknas ofta av en lekfull enkelhet och ett fritt och mjukt formspråk. I målningar och grafiska blad skapar han, med till synes enkla medel och med starka färger, sina karaktäristiska bilder.

Så även i skulpturen Böljande former, som lever upp till sin titel. Men här sätter också det hårda materialet sin prägel på utseendet, så att verket trots sin vågiga form ändå kan uppfattas som stramt och precist.

Trots sina relativt många år är Böljande former fortfarande i gott skick och fyller väl sin funktion i miljön.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp.

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Olle Langert levde 1924-2016 och föddes i Göteborg. Han var verksam som grafiker, skulptör, målare och tecknare och utbildade sig på Valands konstskola i Göteborg 1945–47. Han är representerad på bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Borås Konstmuseum och Statens Konstråd.

Skridsko­seglaren

Skridskoseglaren © Gudrun Eduards Balldin,/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Nästan två meter upp på en sockel står en blå figur med lätt böjda ben och händerna greppande ett stort segel. Det är svårt att avgöra om figuren kommer att lyfta eller tryckas ner mot marken när hen väl tar språnget ut.

Det finns en spännande kontrast i verket; seglaren har möjlighet att lätta från marken och flyga iväg. Samtidigt uttrycker figurens ställning att seglet är en tung börda att bära.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären och skulptören Gudrun Eduards Balldin föddes 1935 i Göteborg. Hon utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg 1951 och i Los Angeles City College 1952-55, och därefter på Accademia di Belle Arti di Brera i Milano för Marino Marini.

Eduards har bland annat utfört Finlandsmonumentet på Tegeluddsvägen i Stockholm och Vingslag på Eketrägatan i Göteborg. I Gårdsten finns också ytterligare en skulptur av henne, Figurer i vind.

Ringar

© Ralph Lundquist/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Det lite kluriga konstverket består av fyra sammansatta ovala ringar i rödfärgad betong och är placerat inne på Oxelgården i Gårdsten.

Ringarna liknar länkar i en kedja, och att gjuta ihop de olika delarna var nog en konst i sig.

Betongen är rödfärgad, vilket går igen i ett annat konstverk av konstnären i samma område, Fyrplint. För att kunna få till en så pass stark röd nyans var konstnären tvungen att tillföra mycket rött pigment i betongen, vilket enligt gjuteriet kunde påverka hållfastheten. Men eftersom det nu stått där sedan 1971 har hållbarheten visat sig vara tillräcklig.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet efter dryga 30 år genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Ralph Lundquist är född 1931 i Göteborg. Han är verksam som skulptör, målare och tecknare. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1948–51 och vid Valands konstskola i Göteborg 1951–55, där han hade Endre Nemes som lärare. Han är representerad på Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och Borås konstmuseum. I Göteborg finns även Lundquists verk  Gemenskap i Slottsskogen (även känd som Drakslingan) och Mattan i Askim.

Konfekten

Konfekten © Bo Sällström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Kanske inspirerades konstnären här av engelsk lakritskonfekt, som bland annat består av randiga fyrkantiga godisbitar i gult, rosa, vitt och svart.   

Vi ser t stående vitfärgade betongblock, där övre delen ser ut att pusslats ihop av färgglada byggklossar mellan vita liggande betongstyckenPå de tre översta raderna sticker de färgade klossarna ut till hälften från grundformen.  

På bilderna syns tydligt hur viktigt underhåll av ett konstverk kan vara. Den ena delen av verket är helt nyskapad (ca 2017) efter att ett arbetsfordon kört på verket. 

I denna nya del av verket får vi säkert en god uppfattning om hur konstverket såg ut när det var nygjort. Hela idén med verket av att ge sken av något sött och gott går förlorad om de färgade bitarna är brunsvarta eller beväxta med alger. 

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet.  

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.  

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet efter dryga 30 år genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp.

Arbetet finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna. 

Konstnären Bo Sällström levde 1932-1999 och föddes i Göteborg. Han var verksam som målare, grafiker och skulptör. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1950-54 och vid Valands konstskola i Göteborg, 1955–60, där han hade Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare.

Som konstnär är han representerad på Moderna museet. Sällström har även utfört konstgestaltningarna Vandrande pinnar, Spel och Himlaspel i Gårdsten.

Di-Eder­sekvensen

© Gert Marcus/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Di-Edersekvensen är en konstgestaltning som lyckas ta tag i och aktivera hela den stora platsen. Konstnären Gert Marcus skapade skissen redan på 1960-talet, men verket realiserades långt senare, när Lindholmen gått från varvsområde till kunskapscentrum. 

Verkets titel kommer från de grekiska orden ”Di” och ”eder” som sammansatt betyder ”två sidor”. Det består av tolv olikfärgade stålplåtar placerade i en v-form på en kullerstensbelagd yta.

Beroende på från vilket håll verket betraktas är färgerna helt olika. Den ena sidans färgskala på sex av plåtarna går från gulgrönt till blått, och på den andra sidan från varmgult till mörkt röd. Den andra raden med sex plåtar går i en färgskala från grått till svart.

Utöver den färgmässiga förskjutningen sker också en formmässig förskjutning av delarna: från den första kvadratiska hela plåten i två toner, till nästa där formen delas i två delar, varav en är lätt böjd. Denna sekvens fortsätter i resten av delarna som gradvis blir smalare och högre för att sedan avslutas i en cirka fem meter hög form i två delar, hopfogade i överkant.

Man kan säkert tolka in många olika betydelser om vad verket handlar om. Den gradvisa förändringen som verkets delar visar kan handla om kraft, påverkan och förändring. Eller så kanske verket beskriver hur ett segel fylls av vinden, om man hellre vill knyta an till placeringen nära havet och båtar.

Skissen till verket skapades av konstnären redan i mitten på 1960-talet, men kom att realiseras i stort format först många år senare.

Flyttades från Stockholm till Göteborg

I början av 1990-talet startade utvecklingen av Lindholmen, det tidigare varvsområdet på Hisingen.

Göteborgs Stad blev områdets nya ägare och placerade sex gymnasieskolor där. Det blev starten på det som idag kallas Kunskapscentrum Lindholmen.

De första bostadshusen i området började också byggas under denna tid. I samband med det köpte det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB in konstverket Di-Edersekvensen, som fanns färdigt och som tidigare visats i Stockholm. Verket fraktades ner till Göteborg. Innan det kunde sättas upp gjordes förstärkningar av konstruktionen och stålplåtarna målades om.

Konstnären var mycket nöjd över konstverkets nya placering på en plats, där det kunde breda ut sig på ett sätt som stämde överens med hans intentioner.

Konstnären skapade egen färglära

Konstnären Gert Marcus föddes i Hamburg, Tyskland 1914. Han flyttade till Sverige och bosatte sig i Stockholm dit han kom 1933. Han intresserade sig först för måleri och influerades bland annat av den franska konstnären Paul Césanne och hur man kunde skapa volym och rumslighet enbart med färg. Utifrån detta intresse skapade han en egen färglära som han sedan kom att använda under hela sitt konstnärskap.

Marcus var i princip självlärd och kom med tiden att kallas konkretist, vilket blir mycket tydligt i hans skulpturer, som ofta utgår från geometriska former som triangeln, kuben och cirkeln.

Under 1950-talet fick Gert Marcus ett flertal stora gestaltningsuppdrag då han bland annat gjorde flera stora väggmosaiker i Stockholm.

Gert Marcus avled 2008 i Stockholm, 94 år gammal.