Under samma himmel

"Under samma himmel" © Ebba Matz/Bildupphovsrätt 2021. © Foto: Hampus Bovbjerg Grip, 2021.

Under samma himmel är ett konstverk tillägnat alla civila och militära veteraner, skapat av konstnären Ebba Matz. 

I den västra delen av Färjenäsparken står en skulptur i form av en paviljong med himlen som tak. Åtta pelare av rostfritt stål håller upp en ring, där vajrar är uppspända så att de bildar ett mönster av en kompassros. I varje skärningspunkt hänger små ringar av stål, som blänker när de träffas av solens strålar.

Kompassrosens spetsar pekar mot pelarna, som är placerade i väderstreckens riktningar; nord, syd, öst, väst, nordost och så vidare. Konstverket kan därför användas som en faktisk kompass.

I centrum av verket, på marken, finns en sten huggen av röd hallandsgnejs, även kallad Hallandia. Ovansidan är blankpolerad och har en ingraverad text:

”I fredens tjänst
För demokratin
Under samma himmel”.

Inflikat i texten syns lilla riksvapnet, Tre Kronor.

Kullerstenen som omger stenen är återanvänd och har tidigare legat på andra platser i Göteborg. Runt omkring kommer det så småningom att växa upp en äng.

Ska hedra civila och militära veteraner

Konstverket är tillägnat civila och militära veteraner. En veteran är en person som har deltagit i internationella fredsfrämjande eller humanitära insatser, som till exempel en soldat från Försvarsmakten eller räddningstjänsts- och sjukvårdspersonal som varit utsända av svenska staten i olika insatser i världen. I Göteborgsområdet finns ungefär 15 000 veteraner.

Det var år 2018 som en motion inkom till kommunfullmäktige om att hedra veteraner i Göteborg med en konstgestaltning. Motionen antogs och under 2020 började konstnären Ebba Matz att arbeta med uppdraget. Konstgestaltningen stod klar lagom till Veterandagen 29 maj 2021.

Balanserar det sköra och stabila

Gestaltningen är gjord utifrån en idé om att balansera det sköra och det stabila. Konstnären Ebba Matz har berättat:

”De relativt tunna pelarna som bär upp den övre ringen symboliserar stöttepelarna som gör det viktiga arbetet i fredens tjänst. Det som vilar mot marken håller upp det gemensamma och sköra.”

Samlande plats

I uppdraget att ta fram en konstgestaltning för veteraner ingick också att verket ska fungera som en samlande plats. Genom sin utformning kan Under samma himmel användas både vid större ceremonier, som Veterandagen som inträffar varje år den 29 maj, och för enskilda besök. På stenen i mitten kan en eller två personer slå sig ner för en stunds begrundan, eller kanske kan man lägga en blomma på den.

Skulptören Ebba Matz föddes 1963 i Leksand och är utbildad på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Sedan 2007 är hon ledamot i Konstakademin. Hon har gjort flera offentliga konstgestaltningar runt om i Sverige. I Göteborg har Matz även gjort konstverket Här, vid Wavrinskys plats på Guldheden.

Under samma himmel är finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Se Ebba Matz berätta om konstverket i filmen nedan:

Kalender

© Ralph Lundquist/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Kanske inspirerades konstnären av barndomens julkalender, med en lucka att öppna varje dag och den spänning och förväntan som låg i det? 

Alla luckor i ”kalendern” har varierande öppningar. Helt eller halvt öppnade, med hela eller fyrdelade lucköppningar, bildar de tillsammans en slags ”luckornas dans”. Till höger om den stora formen sitter en mindre fyrkantig form med fem horisontella öppningar.

Verket går också i formmässig dialog med den välvda glasväggen bredvid. Väggen består av fyrkantiga glasblock i ungefär samma storlek som de 102 luckorna i kalendern.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet efter dryga 30 år genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Detta arbete finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Ralph Lundquist föddes 1931 i Göteborg. Han är verksam som skulptör, målare och tecknare. Han utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg 1948–51 och vid Valands konstskola i Göteborg 1951–55, där han hade Endre Nemes som lärare. Som konstnär är han representerad på Moderna museet, Göteborgs-, Norrköpings- och Borås konstmuseum.

Lundquist har gjort ytterligare två konstverk i Gårdsten, Fyrplint och Ringar. I Göteborg finns även verken Gemenskap och Mattan av konstnären.

Vigintiquinque

Vigintiquinque © Carl Hammoud/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

På Syster Estrids gata på Guldheden lyser ett garage upp nattetid, genom tjugofem ljussatta mässingsplåtar utformade som fönster.

Carl Hammouds fasadgestaltning består av tjugofem ljussatta mässingsplåtar utformade som fönster i perspektiv, som är infattade i den perforerade plåtfasaden. Fönstren är formgivna i två storlekar som varvas om vartannat. Placerade i sicksack skapar de formen av ett EKG, rytmen av ett hjärtas slag – kanske det hjärta som en gång slutade slå alltför tidigt hos den person som namngivit gatan, Estrid Rodhe.

Sjuksköterskan Estrid Rodhe levde 1877-1912 och var verksam vid Sahlgrenska sjukhuset. Hon var en pionjär inom utvecklingen av sjuksköterskeutbildningen och hann göra ett stort avtryck inom yrket innan hennes hjärta plötsligt stannade en natt 1912, vid blott 34 års ålder.

Titeln på konstverket, Vigintiquinque, är det latinska ordet för tjugofem och syftar till det antal fönster som löper längs fasaden – ett fönster för varje sköterska och läkare som givit namn åt Guldhedens gator. Det relaterar också till den medicinska terminologi som på latin gett namn åt kroppens alla delar.

Som konstnären själv uttrycker det: ”Tanken är att Vigintiquinque ska kunna ses som del av Guldhedens geografiska anatomi”.

Konstnären Carl Hammoud (född 1976) är verksam i Stockholm och utbildad på Valands konsthögskola i Göteborg. Han arbetar främst med teckning, måleri och skulptur.

Verket Vigintiquinque är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Meaning well by doing harm

Meaning well by doing harm © Goran Hassanpour & Fanny Zu Knyphausen 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019

Nio stängda dörrar sammanfogade i en spiralform lyser vitt på en gräsyta i ett bostadsområde i Kortedala.

Verket består av totalt nio paneler i en spiralform, gestaltade som dörrar med handtag och lås. Spiralformen i konstverket bygger på principen om det gyllene snittet. Den vitlackerade ytan täcks av en schematisk översikt, ett språkträd, över de ännu levande och utdöda indoeuropeiska språken och dess språkstammar. De utdöda språken är överstrukna.

Så här säger konstnären Goran Hassanpor om verket och idén bakom:

”När jag fick reda på att svenska och mitt modersmål kurdiska kommer från samma rot i det indoeuropeiska språkträdet väcktes min fascination för språk och hur de hänger ihop. Trots att de två språken är så olika har de gemensam historia! Vi valde att i språkträdet även ha med de utdöda språken som funnits men försvunnit, så att det går att följa språkutvecklingen i verket.”

Här kan du läsa hela intervjun med Goran Hassanpor.

Konstverket Meaning well by doing harm invigdes lördag den 23 november 2019 och har tillkommit genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Blue Peter

Blue Peter. © Eric Langert/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014
Blue Peter. © Eric Langert/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2014

Innanför Eriksbergskranen på Norra Älvstranden sticker en samling båtskorstenar upp ur betongen. Av titeln att döma verkar åtminstone ett av handelsfartygen redo att lämna hamn.

På den tidigare stapelbädden, där Ostindiefararen byggdes 1996-2005, finns sedan 2013 konstnären Eric Langerts konstverk Blue Peter. Skulpturen består av ett antal betongfundament klädda i lackerad plåt och är resultatet av en tävling utlyst av Byggherrekonsortiet för Västra Eriksberg.

Formspråket för tankarna till gamla tiders fartygsskorstenar. Enligt konstnären själv ska det se ut som ”…hela handelsflottan förtöjd i bredd, beredd att stäva västerut”.

Signalflaggor inspirerade

Symbolerna och färgerna på plåtarna är bland annat hämtade från de signalflaggor som tidigare användes som internationellt kommunikationsmedel inom sjöfarten. Titeln Blue Peter anspelar på en blå signalflagga med en vit fyrkant i mitten med betydelsen ”fartyget redo att lämna hamn”.

Scenografen, skulptören och formgivaren Eric Martin Langert föddes 1956 och utbildade sig på Konstindustriskolan i Göteborg. Han arbetar med stor bredd, bland annat med scenografi, utsmyckningar, skulptur, utställningsformgivning och lekparker.

Data Poetic

© Uwe Kersten/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
© Uwe Kersten/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

Fasaden på Gamlestadshallen, en idrottshall i östra Göteborg, pryds av ett antal färgstarka rektangulära plåtar. 

Konstverket kom till efter att konstnären Uwe Kersten, som i många år spelade badminton i Gamlestadshallen, funderade över att hallens fasad var så tråkig och att det borde finnas en konstgestaltning för att bryta den enformiga ytan. Han kontaktade så småningom en tjänsteperson i Göteborgs Stad som la en motion till Charles Felix Lindbergs donationsfond om att skapa en gestaltning på fasaden. Förslaget röstades igenom.

Konstgestaltningen är inspirerad av det digitala formspråket och består av totalt elva emaljerade plåtar i starka färger och klart avgränsade linjer och fält – linjer och färgkombinationer som bland annat kunde finnas på träningsdräkter och lagkläder hos spelarna inne i hallen.

Emaljplåtarna är monterade uppe under det välvda taket så att en rytm och en slags stilla rörelse uppstår i kompositionen. På så sätt får ytan ett annat mer levande uttryck, genom att bryta de vertikala linjerna i fasaden.

De längsta delarna i verket är fem meter långa och en halv meter höga.

Konstnären Uwe Kersten föddes 1940 i Tyskland, i dåvarande DDR. Han kom till Sverige 1961 och utbildade sig vid Konstindustriskolan i Göteborg och gick senare stenhuggarutbildningen vid KKV i Bohuslän. Han har gjort ett flertal offentliga konstgestaltningar, framförallt i Sverige.

Verket är finansierat av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.