By Bergsjön

Orden "Den som är blir den som var" inristade i bergväggen. Foto: Cornelia Schmidt.

Kulturhuset Bergsjöns offentliga konstgestaltning består av fyra konstverk i och utanför huset. Alla verken är skapade genom en kollektiv process.

Konstnären och stenskulptören Jelena Rundqvist fick ursprungligen uppdraget att skapa den nya konstgestaltningen, som skulle ”tas fram i dialog med den lokala kontexten”. Hon valde att arbeta deltagarbaserat, och tillsammans med kulturutövare i Bergsjön utforma flera konstverk till kulturhuset.

Gungascenen

På kulturhusets innergård står skulpturen Gungascenen, gjord av stensorten ögongnejs, som är samma sorts sten som berggrunden i Bergsjön består av. Skulpturen utgår ifrån konstnären Haky Jasims idé om en scen som går att använda både som sittplats och som scen. Till formen liknar den en gungbräda och det finns hjärtformade sittavtryck på båda ändarna.

Hus i hemlandet

Ovanför bibliotekets ”berättartrappa” svävar textilkonstverket Hus i hemlandet. I verket har en grupp kvinnor från Kvinnocenter i Bergsjön, alla med flyktingbakgrund, broderat de hem som de en gång har tvingats lämna bakom sig. Ett av husen föreställer de k-märkta husen vid Rymdtorget i Bergsjön, och representerar det nya livet i Sverige.

Zdenka Kalisky var konsthantverksledare för konstverket. Broderier av My Lay Chau, Fatumo Ali Osman, Mevluda Becic, Fatimah Wakili, Azra Muratovic, Suada Omericic, Razija Zecic, Bisera Lukacevic, Shukri Adan Farah, Vildana Hodzic och Zineta Imsirevic.

Den som är blir den som var

En del av konstgestaltningen sträcker sig utanför kulturhuset. Längs Bergsjövägen, mellan Rymdtorget och Komettorget, syns orden Den som är blir den som var inristade i bergväggen. De är skrivna av poeten och spoken word-artisten Elias Abi Jaber, och ristades in i berget av Jelena Rundqvist och stenskulptören Badr Chahoud.

Publikationen ”By Bergsjön”

I ett stenställ innanför kulturhusets entré finns publikationen By Bergsjön. I den finns texter och bilder från den kollektiva processen med att skapa konstgestaltningen. Här finns intervjuer med de medverkande konstnärerna, dikter av Elias Abi Jaber och elever på Bergsjöskolan, och texter av dansaren och statsvetaren Salem Yohannes om dansens kraft, hemmahörande och afrohår.

Publikationen är fri att hämta för alla kulturhusets besökare.

Konstgestaltningen By Bergsjön är finansierad av Higab och park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Vandring

Johan Tirén, "Vandring", 2022. © Johan Tirén 2022. Foto: Emma Zetterlund.

Vid bergsmassivet vid sidan av en skogsträdgård i Fjällbo park syns ett stenras, som letar sig in i trädgården och övergår till anlagda blockstensmurar. Här står stenrasets oordning i kontrast med trädgårdens ordnade ytor och odlingsbäddar.

Stenarna är ett tillskott i trädgården samtidigt som de med tiden blir mer och mer en integrerad del av den. På stenarna kommer olika arter av lavar och mossa att etablera sig, i sprickorna kommer insekter och groddjur finna en plats, frön att gro och växter slå rot. Verket berör på så sätt centrala frågor kring klimat och miljö, och vårt förhållningssätt till naturen som en resurs.

Såhär berättar konstnären Johan Tirén om verket:

”Naturen är något vi brukar, bygger av och använder. Men naturen är också ett element som har funnits här långt före oss och som väller in i våra liv, genom de stängsel vi sätter upp, för att stänga ute eller hålla inne, vare sig vi vill det eller inte – en natur som vi i framtiden måste hitta ett annat mer hållbart sätt att förhålla oss till.”

Stenarna i verket är hämtade från ett stenbrott i Halland och består av samma typ av bergarter, framför allt gnejs, som det omgivande klippmassivet i Fjällbo park.

Kulturskyddat område

Fjällbo park är ett kulturskyddat bostadsområde i Utby, Göteborg. Konstgestaltningen tillkom 2022 i samband med att det kommunala bostadsbolaget Familjebostäder byggde nya lägenhetshus och anlade en skogsträdgård i området.

Konstgestaltningen Vandring är finansierad av genom enprocentregeln, som innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Under samma himmel

"Under samma himmel" © Ebba Matz/Bildupphovsrätt 2021. © Foto: Hampus Bovbjerg Grip, 2021.

Under samma himmel är ett konstverk tillägnat alla civila och militära veteraner, skapat av konstnären Ebba Matz. 

I den västra delen av Färjenäsparken står en skulptur i form av en paviljong med himlen som tak. Åtta pelare av rostfritt stål håller upp en ring, där vajrar är uppspända så att de bildar ett mönster av en kompassros. I varje skärningspunkt hänger små ringar av stål, som blänker när de träffas av solens strålar.

Kompassrosens spetsar pekar mot pelarna, som är placerade i väderstreckens riktningar; nord, syd, öst, väst, nordost och så vidare. Konstverket kan därför användas som en faktisk kompass.

I centrum av verket, på marken, finns en sten huggen av röd hallandsgnejs, även kallad Hallandia. Ovansidan är blankpolerad och har en ingraverad text:

”I fredens tjänst
För demokratin
Under samma himmel”.

Inflikat i texten syns lilla riksvapnet, Tre Kronor.

Kullerstenen som omger stenen är återanvänd och har tidigare legat på andra platser i Göteborg. Runt omkring kommer det så småningom att växa upp en äng.

Ska hedra civila och militära veteraner

Konstverket är tillägnat civila och militära veteraner. En veteran är en person som har deltagit i internationella fredsfrämjande eller humanitära insatser, som till exempel en soldat från Försvarsmakten eller räddningstjänsts- och sjukvårdspersonal som varit utsända av svenska staten i olika insatser i världen. I Göteborgsområdet finns ungefär 15 000 veteraner.

Det var år 2018 som en motion inkom till kommunfullmäktige om att hedra veteraner i Göteborg med en konstgestaltning. Motionen antogs och under 2020 började konstnären Ebba Matz att arbeta med uppdraget. Konstgestaltningen stod klar lagom till Veterandagen 29 maj 2021.

Balanserar det sköra och stabila

Gestaltningen är gjord utifrån en idé om att balansera det sköra och det stabila. Konstnären Ebba Matz har berättat:

”De relativt tunna pelarna som bär upp den övre ringen symboliserar stöttepelarna som gör det viktiga arbetet i fredens tjänst. Det som vilar mot marken håller upp det gemensamma och sköra.”

Samlande plats

I uppdraget att ta fram en konstgestaltning för veteraner ingick också att verket ska fungera som en samlande plats. Genom sin utformning kan Under samma himmel användas både vid större ceremonier, som Veterandagen som inträffar varje år den 29 maj, och för enskilda besök. På stenen i mitten kan en eller två personer slå sig ner för en stunds begrundan, eller kanske kan man lägga en blomma på den.

Skulptören Ebba Matz föddes 1963 i Leksand och är utbildad på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Sedan 2007 är hon ledamot i Konstakademin. Hon har gjort flera offentliga konstgestaltningar runt om i Sverige. I Göteborg har Matz även gjort konstverket Här, vid Wavrinskys plats på Guldheden.

Under samma himmel är finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Se Ebba Matz berätta om konstverket i filmen nedan:

Betongreliefer

Reliefer © Bengt Lundin/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Sex betongreliefer pryder väggytorna i den arkadliknande passagen in till Kastanjgården.

Bengt Lundins reliefer har titlarna Pussel, Korsningar, Karljohan, Stenfrukt, Hjärtrum I och Hjärtrum II. Relieferna är skapade i en formmässig lek med positiva och negativa former där mellanrummen spelar en viktig roll. I reliefen Karljohan ser man som exempel en tydlig svampform framträda, genom att svampens hatt formas negativt av de omgivande betongdelarna, medan svampens fot är återgiven med en tredimensionell form i betong.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 70-talet inom det som kallades miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Betonggjutningen gjordes av konstnärerna själva i en lokal som Göteborgs Stads Bostads AB ställt till förfogande i området. Man blandade så kallad dansk sjösten i betongen för att skapa en ytstruktur som var mer ”levande” än den rena betongen.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Detta arbete finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Bengt Lundin föddes 1924 i Trollhättan och avled 2005. Efter utbildningen på Valands konstskola arbetade han som målare, tecknare och skulptör. Som skulptör blev han känd för sina personligt utformade bulliga träbåtar, varav Klätterbåt från 1995 finns på Eriksberg i Göteborg. Han är representerad på Göteborgs konstmuseum och Moderna museet.

Spiralnebulosa

Spiralnebulosa © Walter Bengtsson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018

På kvarteret Öster om Hedens innergård står tolv stjärntecken med färgglada ögon omgivna av stjärnor.

På en stensatt rundel, cirka åtta meter i diameter, syns en spiralform i en något ljusare nyans än det omgivande teglet. I spiralformen står 28 stolpar. Varje stolpe pryds antingen av en rund form med en stjärna och en rödfärgad rund glasbit, eller en figur som motsvarar ett av de tolv stjärntecknen i zodiaken.

Figurerna som representerar stjärntecken är gestaltade på ett för konstnären typiskt lustfyllt och humoristiskt sätt. De har fått uttrycksfulla ögon i olika färgställningar, som står i kontrast till den ärgade kopparen runt omkring.

Konstnären Walter Bengtsson levde 1927-1998 och var en svensk skulptör, målare och grafiker. Han var utbildad vid konstskolan Valand och ledamot i Konstakademien. Han har utfört ett sjuttiotal offentliga skulpturer runt om i Sverige, varav många återfinns i Halmstad, som var Bengtssons hemkommun.

Verket Spiralnebulosa beställdes i samband med att kvarteret byggdes i början på 90-talet. Det nybyggda kvarteret döptes av Göteborgshumorn till ”Öster om Heden”, en anspelning på Öster om Eden (East of Eden), en roman av John Steinbeck som också har filmatiserats.

Verket ägs och förvaltas av Bostadsbolaget i Göteborg.

Gitarrspelaren

© "Gitarrspelaren", Gun-Maria Pettersson © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
© "Gitarrspelaren", Gun-Maria Pettersson © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017

I en grässlänt med buskar runt om står skulpturen föreställande en gitarrspelande man i en typisk pose.

En stensättning omger skulpturen, där det möjligen finns eller har funnits ett vattenspel.

Så här berättar konstnären:
Strängar slås an av en man med gitarr. Spröda toner sprider sig och blandas med ljuden av från lekande barn, fåglarnas sång och vattnets porlande. En stund av harmoni och livsbejakelse uppstår.

Mer om konstnären Gun-Maria Pettersson (1947-2007)  (LexikonettAmanda)

Lekande barn

© Åke Thornblad/Bildupphovsrätt 2017. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
© Åke Thornblad/Bildupphovsrätt 2017. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017

En tidstypisk skulptur, inspirerad av kubismen, från 1960-talet föreställande tre lekande barn.

Konstnären Åke Thornblad (1929-2015) har även utfört verket ”Spegling” på Kortedala torg.

Mer om konstnären Åke Thornblad (Wikipedia).

Årtalet när denna skulptur kom på plats är osäkert.

Emil och Emilia

© Rolf Allan, 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
© Rolf Allan, 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Inne på Chalmers område står denna lilla skulptur föreställande en ung kvinna och en man som att döma av huvudbonaden troligen är chalmerister.

Följande text står att läsa på skylten: Gåva till högskolan 5 nov 1979. Försvunnen hösten 2013. Nygjuten och återinvigd 16 maj 2014. Till alla Chalmerister från Studentkåren och Teknologföreningen CS. Konstnär Rolf Allan.

Läs mer om konstverket.

Genius

Genius © Carl Milles/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017
Genius © Carl Milles/Bildupphovsrätt 2017. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2017

Skulpturen ”Genius” är en gåva till Göteborgs Stad. Carl Milles arbetade med ”Genius” 1932-1940. Skulpturen göts i flera exemplar och enligt vissa källor är motivet en hyllning till författaren och konstnären August Strindberg.

Namnet Genius kommer från den romerska mytologin och syftar på att varje man/kvinna  (den kvinnliga motsvarigheten benämns ”juno”) har en personlig skyddsande som följer hen genom hela livet. Genien/Junon ansågs av vissa vara en god ande, medan andra ansåg den vara ond.

Vi ser en muskulös bevingad mansgestalt, kanske en ängel, med en lyra i handen i en dramatisk pose. Vill figuren kränga av sig sina vingar och bli fri eller är det uttryck för lidelse och passion?

Ytterligare en version av Genius finns vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Carl Milles

Skulptören Carl Milles levde mellan 1875 och 1955. Med sina monumentala skulpturer dominerade han svenskt konstliv under 1900-talets första hälft. Han var verksam främst i Europa, men under lång tid också i USA. Han var professor i modellering vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och senare lärare på Cranbrook Academy utanför Detroit i USA.

Carl Milles är rikligt representerad i Göteborg. Vid Götaplatsen finns flera av hans skulpturer, bland annat Danserskor och hans kanske mest kända Poseidon med brunnskar.

Skogskvinnan

Jerd Mellander, "Skogskvinnan", brons. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Jerd Mellander, "Skogskvinnan", brons. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

”Skogskvinnan” av Jerd Mellander (1934-1992) som finns i två exemplar i området föreställer ett slags kvinnligt sagoväsen.

En kvinnogestalt formad av och ur naturen och skogen.

Området Pilegården där detta verk är placerat byggdes 1968. När området var nytt beställdes och placerades ett flertal konstverk på de olika gårdarna. En del av dessa har förfallit, gått sönder, tagits bort av olika orsaker, men några finns fortfarande kvar.

Jerd Mellander har även gjort ”Badresorna till Askim”Läs mer om konstnären (Wikipedia).