Duvopelare

Duvopelare © Olle Langert/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

I skulpturgruppen på Syrengården ser det ut som om flera pappersduvor har landat och slagit sig till ro. 

Verket hör tematiskt ihop med ett annat konstverk på Syréngården, Pappersduva, som är skapat av samma konstnär. ”Pappersduvan” sitter uppflugen sex – sju meter upp på husväggen, ovanför skulpturgruppen, och har samma formspråk som dem. På så sätt ”pratar” de två verken med varandra.

I skulpturgruppen syns tre varianter av pappersduvor, som alla är placerade på en rund sockel. Den övre delen av ”duvorna” är gjord i blank stålplåt, som reflekterar och fångar upp ljuset och himlens färg på ett sätt som förstärker formerna.

De undre delarna, som löper ner mot sockeln, är gjorda i corténstål. Corténstål rostar snabbt vilket gör att färgen blir vackert rödbrun, och som här effektivt förstärker kontrasten mellan de två materialen i verket.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början på  1970-talet, inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter drygt 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkens titlar sattes upp. Detta arbete finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären Olle Langert levde 1924-2016 och föddes i Göteborg. Han var verksam som grafiker, skulptör, målare och tecknare och utbildade sig på Valands konstskola i Göteborg 1945–47. Han är representerad på bland annat Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö Konstmuseum, Borås Konstmuseum och Statens Konstråd.

Polaren

© Charles Brånå Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

Skulpturen på Lindholmen ser ut att vara hämtad från en science fiction-film eller som något som lämnats kvar efter ett besök av utomjordingar. Stycka upp en rund glob i sex skivor och dra sedan isär delarna via en mittaxel, så uppstår denna ovala form.

Även om skulpturen är helt statisk är det inte svårt att föreställa sig att den egentligen är rörlig och att vi ser den i sitt utvidgade läge där innanmätet blottas. I mitten syns en axel med två runda former som ser ut att passa perfekt in i över- och underdelens hål.

På marken vid sidan om står en drygt två meter hög ”polare” till den stora globformen. Tretton likformade ovala skivor i olika storlek bildar en solfjädersliknande form.

Konstnären Charles Brånå levde mellan 1918-1996. Han var verksam i Göteborg och utbildade sig på Slöjdföreningens skola i Göteborg, nuvarande Högskolan för design och konsthantverk, där han senare även var lärare i utställningsteknik.

Konsten på Älvstranden

I början av 1980-talet ledde varvskrisen till att mängder av varvsarbetare blev arbetslösa. Det dåvarande fastighetsbolaget Eriksbergs Förvaltnings AB drev arbetet med att få igång en utbildningsverksamhet för omskolning av varvsarbetarna. När man byggde nya byggnader såg man också till att området fick konst och verket Polaren beställdes och bekostades inom detta projekt.

Veras laboration

Veras laboration © Jan Cardell, 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019. Bild publicerad med tillstånd av konstnären.

Detta är den tredje skulpturen i Göteborg föreställande en namngiven kvinna. Vera Sandberg som avbildas var den första kvinnan i Sverige som tog en ingenjörsexamen.

Vera Sandberg var en modig person i detta att våga bryta normer och utbilda sig till ingenjör på Chalmers år 1907, som ensam kvinna bland idel män. Med anledning av att detta uppmärksammades till hundraårsjubileet 2017, kom idén upp att hedra hennes minne med ett konstverk.

Skulpturen som tillkom efter en utlysning där fem konstnärer fick lämna förslag, finansierades med insamlade medel och bidrag från Chalmers ägarstiftelse och invigdes den 13 juni 2019. Uppdraget att utföra verket gick till Jan Cardell.

Den fyra meter höga skulpturen består av en drygt 2 meter hög sockel i corténstål, varpå Vera Sandberg är avbildad i brons sittande på en pall i färd med att utföra en laboration.

Skulpturen består av rörliga delar och en ljussättning som ger ljus i de olika behållarna och som tänds efter mörkrets inbrott.

Jan Cardell föddes 1961 i Göteborg och är utbildad på Konstindustriskolan (nuvarande HDK) i Göteborg. Han har gjort konstgestaltningar i Sverige, Norge och England.  I sitt arbete har han återkommande skapat mekaniska instrument och till och med hela orkestrar i sina ljudande verk.

Snäckan

Snäckan © Lenny Clarhäll/Bildupphovsrätt 2018, skulptur vid GöteborgsOperan. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
Snäckan © Lenny Clarhäll/Bildupphovsrätt 2018, skulptur vid GöteborgsOperan. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Utanför Göteborgsoperans entré, alldeles nära vattnet, står en snäckformad skulptur som kan föra tankarna till allt från rymden till det gyllene snittet.

Konstnären Lenny Clarhäll utförde tre konstverk till Göteborgsoperan i samband med dess invigning 1994: Snäckan och Venus hemlighet, som båda står utanför entrén, och ytterligare ett konstverk med titeln Båten, som hänger från taket inne i foajén. Det föreställer en kinesisk båt, fylld med krossat porslin från Ostindiefararen Götheborg.

Skulpturen Snäckan, som är gjord av corténstål, har en spiralform som återfinns både i naturen och yttre rymden. Bland annat syns formen som en proportionerlig tillväxtkurva hos blommor, snäckor och galaxer. Det finns också en koppling till det gyllene snittet; formen är densamma som för den ”gyllene spiralen”, som uppstår när man upprepade gånger delar en gyllene rektangel i en kvadrat och en mindre gyllene rektangel.

Lenny Clarhäll föddes 1938 och är utbildad vid Konstfack i Stockholm och Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. Han har gjort många offentliga skulpturer runtom i Sverige, bland annat ett minnesmärke över de stupade i Ådalen i Kramfors kommun.

Verket Snäckan är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Vindöga

© "Vindöga", Jonas Lindmark. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016
© "Vindöga", Jonas Lindmark. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2016

Jonas Lindmarks ”Vindöga” är placerad på Dockepiren, Eriksberg, där den helt säkert har sin rätta placering.

Corténstålet har här också fått sin vackra karaktäristiska rostbruna färg.

Vindöga är inköpt och ägs av Göteborg Energi.

Ur väggen

"Ur väggen" © Yvonne T Larsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014
"Ur väggen" © Yvonne T Larsson/Bildupphovsrätt 2018. Foto: © Jan Peter Dahlqvist, 2014

Yvonne T Larssons skulptur står fint i färg med det matta roströda cortenstålet mot det blanka rostfria stålet.

Materialen spelar mot varandra när man rör sig runt och förbi skulpturen. Kopplingen och inspirationen till Endre Nemes vägg är lätt att finna, från det 1950–talsinspirerade mönster som genomsyrar Nemes vägg till Yvonne T Larssons geometriska vinklar. Om inte annat så antyder titeln ett samband mellan de två konstverken.

Verket invigdes våren 2009.

Tecken i landskapet

© "Tecken i landskap". Åke Nordström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004
© "Tecken i landskapet". Åke Nordström/Bildupphovsrätt 2018. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2004

En klang, ett musikackord eller en rörelse i naturen? Kompositionen av grafiska former i järn och granit på vägen mellan Stadsteatern och musikhögskolan Artisten kan tolkas på flera olika sätt.

Ovanpå ett högt granitblock vilar en öppen cirkelform. Runtomkring skapar fyra former i djupt rostfärgat corténstål kontrast och rytm. Skulpturen utstrålar både en stilla rörelse och ett kontemplativt lugn.

Minnesbilder

Åke Nordström kombinerar olika material som trä, mässing, brons, glas och betong och arbetar ofta med naturen som motiv, i både teckningar och skulpturer. Enligt honom själv hämtar han inspiration från sina årliga vistelser i Jämtland, men också från sina egna känslor och minnen:

”Jag använder bilder av naturen för att beskriva något annat. Naturen får berätta en historia. En instabil vandring, men man får alltid ner en fot till slut. Det är minnesbilder. Synteser av naturupplevelser.”

Skulptören och tecknaren Åke Nordström föddes 1946 i Göteborg. Han fick sin utbildning på Valands konstskola i Göteborg och har sedan dess varit verksam i både Göteborg och Paris. Vid sidan om sitt eget skapande har han varit lärare på Hovedskous konstskola och Göteborgs folkhögskola.

Åke Nordström har även gjort skulpturen Källan på Guldheden i Göteborg.

Verket Tecken i landskapet är inköpt Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.