Sjöhästar © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020
Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den fjärde delen sett från hamnkanalen kallas ”Sjöhästar”.
Två sjöhästar tittar fram ur varsin mosaikklädd sockel. Nedanför dem sticker stjärten av en upp och nedvänd sjöhäst upp ur kullerstenarna.
Så här berättar konstnären om sina verk:
”Verken består av fyra delar. Varje del är placerad framför varsin entré mot hamnen. Verken är inte illustrationer till existerande berättelser utan snarare illustrationer till berättelser som betraktaren själv får finna ut”.
De andra delarna heter Sälgubbe, Skeppskatt och Galjonsfigur.
Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel (tillsammans med Peter Kruse) och Möte på Stabbetorget.
Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.
Berättelser från de sju haven - Skeppskatt © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020
Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den andra delen sett från hamnkanalen kallas ”Skeppskatt”.
Den kakelklädda formen föreställer stäven på ett fartyg ur vars inre en katt tränger sig fram och står där stadigt med sina framtassar på marken. Katten är gjord i brons, medan stäven är klädd i gult kakel. Kanske handlar skulpturen om en skeppskatts öde?
Så här berättar konstnären om sina verk:
”Verken består av fyra delar. Varje del är placerad framför varsin entré mot hamnen. Verken är inte illustrationer till existerande berättelser utan snarare illustrationer till berättelser som betraktaren själv får finna ut”.
De andra delarna heter Sälgubbe, Galjonsfigur och Sjöhästar.
Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel tillsammans med Peter Kruse och Möte på Stabbetorget.
Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.
Berättelser från de sju haven © Jill Lindström/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020
Längs promenadstråket vid Sannegårdskajen finns en konstgestaltning i fyra delar som alla på något sätt har med havet och sjöfart att göra. Tillsammans bildar de en slags visuell berättelse. Den första delen sett från hamnkanalen kallas ”Sälgubbe”.
På en mosaikklädd vågform sitter en sälliknande figur med ett människoliknande ansikte och ett lätt truligt uttryck. Mönstret i den blågröna mosaiken visar ett brusande och virvlande vatten på ena sidan, och två segel på den andra. Kanske längtar sälgubben ut till friheten och havets vilda vågor?
Så här berättar konstnären om sina verk:
”Verken består av fyra delar. Varje del är placerad framför varsin entré mot hamnen. Verken är inte illustrationer till existerande berättelser utan snarare illustrationer till berättelser som betraktaren själv får finna ut”.
De andra delarna heter Skeppskatt, Galjonsfigur och Sjöhästar.
Jill Lindström är född 1951 och utbildad på Hovedskous målarskola, samt på Konsthögskolan Valand, Göteborg. Hon har haft ett flertal separatutställningar i Sverige och utomlands. I Göteborg har hon även utfört verket Från klar himmel tillsammans med Peter Kruse, och Möte på Stabbetorget.
Berättelser från de sju haven beställdes och bekostades av Riksbyggen, Familjebostäder och HSB.
Mosaik © Ragnar Schmid/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
Vid entrén till seniorboendet Allardhuset pryds väggen på två ställen av konstnären Ragnar Schmids mosaiker.
Den större mosaiken på den yttre väggen består av trianglar och kvadrater i olika färger som spelar mot varandra. Fyra ansikten är infällda som skapar en brytning mellan de konkreta och organiska formerna.
Runt hörnet är den mindre mosaiken placerad. En grön- och blåskimrande geometrisk komposition som vackert bryter av mot det gula teglets regelbundenhet.
Ragnar Schmid, född 1945 i Göteborg. Utbildad på konsthögskolan Valand 1969-74. Främst verksam som målare men har även arbetat med skulptur. Han är bland annat representerad på Göteborgs- och Borås museer och Statens Konstråd. Han har undervisat på Hovedskous målarskola i Göteborg och varit rektor för KV konstskola, Göteborg.
Flora och Fauna © Sara Nilsson/Bildupphovsrätt 2019. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2019
Framför entrén till Västerhedsskolan i Högsbohöjd står Sara Nilssons tvådelade gestaltning.
På varsin rund mosaikklädd sockel ser vi två mindre figurer i omålad aluminium. Bägge figurerna har människokropp men huvudformen får en att tänka på en björn och en räv. Den ena figuren har en bok uppslagen i knät, medan den andra sitter och betraktar omgivningen med sin ryggsäck på ryggen.
På sockeln Flora syns ett antal exempel på växter från svensk natur. På Fauna ser vi exempel från djurriket, som skata, varg, lokatt, orm och krabba.
Konstnären Sara Nilsson är född 1978 och utbildad på KV konstskola, Göteborgs konstskola och konstfack i Stockholm. Hon inledde sin bana med målningar inspirerade av 60- och 70-talsrörelser som gröna vågen, proggen, flower power och hippiekulturen. Senare blev hennes kännetecken minutiöst formade skulpturer av slätmålad papier maché.
Flora och Fauna är beställd och finansierad av Lokalförvaltningen i Göteborg.
Vid entrén till Husargatan 39 i Haga tycks något växa ut ur den putsade väggytan.
Med hjälp av mosaik har skulptören Pål Svensson skapat detta abstrakta verk. Mosaiken är lagd på ett sätt som gör det möjligt att ana en rörelse som både går inåt och utåt.
Pål Svensson är född 1950 i Falkenberg och uppvuxen i Göteborg. Han har bland annat studerat skulptur på Konstindustriskolans aftonskola (numera Högskolan för design och konst, HDK), Hovedskous målarskola (numera Göteborgs konstskola) och Konsthögskolan Valand. Pål Svensson fick Sten A Olssons kulturstipendium 1999.
Han har gjort flera offentliga konstverk runtom i Göteborg, som Regn och Den hemlighetsfulla porten. Han har också gjort fyra skulpturer längs Älvstrandspromenaden: Sagan om ringen, Kub, Tub och Boj.
Verket Livets träd ägs av Bostadsbolaget och är finansierat genom enprocentregeln. Den innebär att byggande bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.
"Mut" © Roland Andersson. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2018
Roland Andersons fjorton meter höga och trettio ton tunga skulptur ”Mut” är tydligt inspirerad av den äldre egyptiska kulturen.
1993 vann Roland Anderson den konstgestaltningstävling som utlysts i samband med att fastigheten på Skånegatan skulle byggas. Konstverket kom på plats 1996 och består av två liknande pelare, varav den största är placerad utomhus. Den andra är hälften så hög och står på ett inomhustorg inne i byggnaden.
Titeln Mut anspelar på den gudinna som i den gamla egyptiska mytologin härskade över himlen. Pelarnas utseende påminner om äldre egyptiska tempel.
I toppen av den svarta pelaren syns ett 4,5 meter brett kapitäl – ett pelarhuvud. Där syns en bild av både himlavalvet och en utslagen lotusblomma. Kapitälet består av en glasmosaik i olika blå nyanser, symboliserande himlen, med inslag av guldskimrande ”stjärnor” skapade av bladguld. Dess olika nyanser ger en levande yta.
Rent symboliskt bär pelaren upp himlavalvet, och skapar ett livsrum med ”högt i tak” för människan att kunna tänka stort och fritt.
Konstnären Roland Anderson föddes 1935 i Hunnebostrand och avled 2013. Han var verksam som skulptör och stenhuggare. Han utbildade sig på dåvarande Slöjdföreningens skola i Göteborg, 1961-63 och på Valands konstskola, 1964-68. Anderson har utfört ett antal offentliga konstverk, framförallt i västra Sverige.
Konstverket ägs och förvaltas av Lokalförvaltningen i Göteborg.
"Fina fisken", © Palle Pernevi. © Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2013
Med abstrakta former och vattenspel välkomnar fontänskulpturen Fina fisken in på Dr Fries torg på Guldheden.
De organiska ytorna av rostfritt stål och de fem vattenstrålarna är inspirerade av havet och Lyrön i Bohuslän, där konstverket växte fram. Konstnären Palle Pernevi har själv svetsat samman verkets olika delar på plats.
Dr Fries torg stod klart 1953, i en tid då den offentliga konsten helst skulle vara en väl integrerad del i arkitekturen. I det här fallet skulle det dröja åtta år innan konstverket kom på plats. Samma år som torget invigdes provades en modell av Fina Fisken på torget. Två år senare antogs förslaget efter en pristävling. Först 1961 placerades den färdiga skulpturen i den mosaikbeklädda bassängen utformad av konstnären Bror Persson.
Skulptören och tecknaren Palle Pernevi levde mellan 1917 och 1997. Han hette egentligen Allan Axel Paul Pernevi och var lärare på Chalmers och konstskolan Valand i Göteborg. Många av hans verk är monument, modellskulpturer och byster i brons, sten och terrakotta. Hans verk finns på bland annat Moderna Museet, Göteborgs- och Malmös muséer. En mindre version av Fina fisken finns i skulpturparken vid Norrköpings Konstmuseum.
Verket Fina fisken är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.
