Metall-arkiv - Göteborg Konst

Figurer i vind

Figurer i vind © Gudrun Eduards Balldin/Bildupphovsrätt, 2021. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2021

Tre gulmålade figurer står sedan 1971 på sin två meter höga betongsockel inne på Ekgården i Gårdsten. Verkets titel gör skäl för sitt namn eftersom vindarna ofta är mycket kraftiga uppe på Gårdstensberget.

De sammansatta figurerna som står med utsträckta armar ser ut att försöka stoppa den kraftiga vinden. De håller i ett stort kvadratiskt metallnät sammanhållet av järnstänger. Nätet ser ut att ha blivit präglad av vinden och antagit en mjukt böljande form.

Konst i Gårdsten

I bostadsområdet i Gårdsten finns ett drygt tjugotal konstverk som alla beställdes i samband med att husen byggdes under slutet av 1960-talet och i början 1970-talet, inom det som kallades Miljonprogrammet.

Nio konstnärer, varav flertalet utbildats på konstskolan Valand i Göteborg, delade på uppdraget. Konstverken är skapade i betong, järn, koppar och stålplåt med motiv i en tidstypisk abstrakt modernistisk tradition.

Viktigt tidsdokument

I början av 2000-talet, efter dryga 30 år, genomfördes en renovering av konsten. Konstnärerna som fortfarande var verksamma anlitades för att se över och i vissa fall måla om sina verk. Nya skyltar med konstnärernas namn och verkets titel sattes upp. Detta arbete finansierades bland annat genom bidrag från Länsstyrelsen, som såg en risk i att konsten annars skulle förstöras och ett viktigt tidsdokument försvinna.

Konstnären och skulptören Gudrun Eduards Balldin föddes 1935 i Göteborg. Hon utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg 1951 och i Los Angeles City College 1952-55, och därefter på Accademia di Belle Arti di Brera i Milano för Marino Marini.

Eduards har bland annat utfört Finlandsmonumentet på Tegeluddsvägen i Stockholm och Vingslag på Eketrägatan i Göteborg. I Gårdsten finns ytterligare ett verk av henne, Skridskoseglaren.

En Joker i leken

En Joker i leken © Leif Ericson/Bildupphovsrätt 2020. Foto: Jan Peter Dahlqvist, 2020

En fyra meter hög och färgglatt målad spaljé på en innergård vid Sörhallskajen är både ett konstverk och en naturlig plats att vistas vid för de boende i fastigheten.

Konstnären Leif Ericson som utfört spaljén har i sitt konstnärskap gjort sig känd för sina färgstarka målningar med motiv av lekfulla figurer från commedia dell àrte-traditionen. Kasper, Harlequin och Jokern är några av dessa återkommande figurer.

Spaljén är skapad av grönlackade böjda metallrör som avslutas i toppen med en slags krona. Ner från spaljéns överdel hänger en lustig figur med gul fågelnäbb och en röd tuppkam. Från vänster kikar en mindre rödnäst figur med en gulgrön hatt fram.

Leif Ericson föddes 1927 i Mölndal. Han gick på Valands konstskola under 1950-talet och hade konstnären Endre Nemes som lärare. Nemes surrealistiska stil påverkade Ericsons uttryck starkt, som har beskrivits som ”lekfull kubism”. Han spelade även trummor i Landala Red Hot Stompers och i Riverside Jazz Band.

Konstverket tillhör och är bekostad av bostadsrättsföreningen vid fastigheten där den är placerad.

Teckning

Vad ser du? Skulpturen bland bostadshusen i Järnbrott är tvetydig, precis som 1800-talsteckningen den hämtat inspiration från.

Titeln på Helena Mutanens verk anspelar på en teckning som först publicerades i ett tyskt humormagasin 1892. Den kunde ses både som en anka och en kanin och blev senare en del av filosofen Ludwig Wittgensteins diskussion kring hur vi uppfattar olika former. När teckningen publicerades i hans skrift Filosofiska undersökningar 1953 fick den stor spridning.

Enligt vissa teorier sägs sättet du ser bilden på också kunna avslöja hur snabbt din hjärna arbetar och hur kreativ du är. En del hävdar att de som snabbast ser mer än ett djur i skulpturen eller teckningen är de som är mest kreativa. Andra undersökningar menar att människor ser olika djur beroende på när bilden visas. Runt påsk är det fler som ser kaninen först, medan människor i oktober oftare ser ankan. Oavsett vad du tror om det erbjuder motivet som storskalig, tredimensionell version ännu fler vinklar än originalet. Så vad ser du?

Kom på plats genom enprocentregeln

Konstverket kom på plats i april 2019 och är beställt och bekostat av Bostadsbolaget i Göteborg genom enprocentregeln. Den säger att en procent av kostnaderna i alla statliga och kommunala stadsutvecklingsprojekt ska avsättas för konst.

Helena Mutanen föddes 1965 och utbildade sig på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Hon arbetar främst med skulpturer och installationer och har undervisat på konsthögskolan i Bergen. Med sin debut 1999 på Galleri Engström i Stockholm fick hon stor uppmärksamhet. Därefter har hon producerat ett flertal utställningar i Sverige men också utanför landet, exempelvis på Centrum för nutida konst i Warszawa, på Gallery F 15 i Moss i Norge och på Charlottenborg i Köpenhamn i Danmark.

Hon har gjort flera offentliga konstgestaltningar i Sverige. I Göteborg finns också skulpturen Växa upp.

Verket ägs och förvaltas av Bostadsbolaget i Göteborg.

En vinge rörde mitt hår

I Bergskristallparken i Västra Frölunda står tre klocktornsformade bostäder. De erbjuder husrum åt starar, vilda bin, fladdermöss och tornseglare – och nya perspektiv åt oss människor.

Om kvällarna lyser de som fyrar i aktivitetsparken, konstruktionerna som inspirerats av klockstapeln vid Grevegårdens kyrka alldeles i närheten. Men istället för att ringa in till gudstjänst kommer de med ett tyst budskap: Alla levande varelser på jorden är beroende av varandra. För att ha ett klot kvar att leva på behöver vi forma våra samhällen så att de gynnar alla.

Anpassat för varje art

Verket, som skapats av Ulrika Jansson, invigdes i snöyra 2018. På plats var politiker, allmänhet och två skolklasser. Och kanske hade några av hyresgästerna redan hunnit flytta in i de specialutformade bostäderna. Varje del är anpassad för olika arter och på varje byggnad berättar en text mer om dem som bor där.

Om vilda solitära bin får vi bland annat veta att de är viktiga för pollineringen av våra grödor. De har svårt att hitta boplats och mat på välklippta gräsmattor och i parker rensade på gamla träd.

Tornseglaren och staren har minskat kraftigt de senaste 30 åren och är rödlistade på grund av bostadsbrist och svårigheter att hitta föda.

Fladdermöss gör stor nytta genom att äta skadegörande insekter och myggor. De förlorar sina boplatser när grönområden bebyggs och genom att nyare arkitektur inte rymmer håligheter där de kan bygga bo.

En samtida andlighet

Så här sa konstnären själv om sitt verk vid invigningen:

”Allt på jorden består av nätverk där människan är en likvärdig del av ekosystemen och helt beroende av andra arter. Kanske är den insikten en samtida andlighet som är lika viktig för oss att knyta an till som religion är för många människor.”

Konstnären Ulrika Jansson föddes 1975 och är utbildad på Nordiska konstskolan i Karleby i Finland och Konstfack i Stockholm. Hon har bland annat gjort gestaltningar på förskolor i Stockholm och arbetat på Arkitekturmuseet. Många av hennes verk gör kopplingar mellan konst, ekologi och miljöfrågor, ofta genom att interagera direkt med en plats och aktivera den lokala omgivningen. Ulrika Jansson jobbar med skulptur, teckning, installation och video.

Verket En vinge rörde mitt hår är inköpt av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fonden finansierar offentlig konst i Göteborg och göteborgarna kan påverka vilka platser som blir aktuella för konstgestaltning.

Vid invigningen av verket talade även Inger Skogsberg. Hon var den som låg bakom motionen till Charles Felix Lindbergs donationsfond och förslagit att just den här platsen skulle få konst.

Intertwined

I Hammarparken på en liten bergknalle ovanför lekplatsen är Åsa Maria Bengtssons konstverk ”Intertwined” placerat. Verket invigdes den 4 maj 2015.

På en ställning hänger en ”matta” med ett mönster som för tankarna till orientens mönstertradition. Det skulle kanske kunnat vara en matta som hängts ut för vädring av någon boende i området.

Så här beskriver konstnären sitt verk:

”I Hammarkullen bor det människor av många olika nationaliteter. Med mitt verk vill jag att tankarna ska gå till alla de människor som lever där och som tillsammans bildar ett mänskligt nätverk. En matta innehåller många detaljer som tillsammans bildar en helhet, där varje detalj ändå får lov att behålla sin ursprungliga färg. Intertwined betyder sammanflätad på svenska.”

Verket tillkom genom Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Your 15 minutes of fame

Precis utanför entrén till Backa teater på Hisingen står detta konstverk som tillkommit via Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Här får alla en chans att stå i centrum på ”scenen” och underhålla sina åhörare på bänkarna, eller kanske vill man bara slå sig ner en stund i väntan på föreställningen i teatern.

Titeln på verket anspelar på Andy Warhols berömda uttalande om att ”alla kommer vara världsberömda 15 minuter i framtiden”.

Skulpturen är både ett konstverk, en scen och en sittplats. Färgsättningen har anpassats till det gula och svarta i Backateaterns byggnad.

Verket invigdes den 4 december 2012.