Grus sprider ut tiden

Grus sprider ut tiden, © Makda Embaie 2023.

Vid ett parkeringshus på Heden finns ljus- och ljudverket Grus sprider ut tiden. Konstnären Makda Embaie riktar uppmärksamheten mot Hedens olika historiska funktioner, från militärt övningsfält till en yta för bollsport.

Nedan kan du läsa ljudverket transkriberat.

Ljusverket kan upplevas under dygnets mörkare timmar och syns i form av två meningar som projiceras på marken längs parkeringshusets fasad: ”Grus sprider ut tiden” och ”Du är en del av berättelsen”. Verket tänds samtidigt som den andra gatubelysningen runt omkring.

I ljudverket, som går att lyssna på ovan, blir gruset en symbol för hur gemenskap skapas i olika situationer som har koppling till Heden. I dag används Heden främst för fotboll och andra bollsporter, men tidigare har det varit ett militärt övningsfält. I verket drar konstnären en parallell mellan hur olika utövare har använt ord som ”försvar”, ”anfall” och ”motstånd”.

Så här berättar Makda Embaie om hur hon tog sig an platsen när hon arbetade med konstverket:

”Militären har använt sig av lagsport som ett sätt att skapa sammanhållning och vi-känsla. Vi-känslan är avgörande för att uppfylla det egentliga ändamålet: att försvara nationalstatens gränser och resurser. Jag försöker göra förståelsen av den här typen av gemenskaper mer komplex och kritisk – vem ingår i den och vem stänger den ute?”

Konstnären Makda Embaie är född 1994 och baserad i Oslo. Hon har studerat vid Konstfack, Kungliga konsthögskolan och Biskops Arnös författarskola i Stockholm, och vid Konsthögskolan i Oslo. Hon arbetar med ljud, text, film och installationer.

Konstverket Grus sprider ut tiden är finansierat av Göteborgs Stads Parkering AB genom enprocentregeln. Den innebär att byggande kommunala bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad avsätter minst en procent av byggkostnaden till konst i alla ny-, om- och tillbyggnadsprojekt.

Transkribering av ljudverket

I gruset runt byggnaden har du sprungit förut.
Kanske inte här,
men gruset var en gång en del av något större.
Det gick i bitar och vilar ibland i mönstret
i skosulor,
på bilmattor,
i hallen,
i rasslande fotbollsskor.

Grus kommet ur berg,
om berg får vinden att accelerera när den studsar mellan väggar,
sprider grus ut tiden och får små berättelser att hägra.
Och så, kan du bli en del av det här.

Munnen är full av ljus –
Ljuset kastas mot dig och du fångar
badar i ljuset
vänder dig om
låter kroppen träda in
träda ur.

Ljuset höjer hjärtslaget
för att det ska höras
att här kan kroppen också vara gruset,
och gruset kan vara berättelsen,
som spränger gränsens logik.

Vi delar kritiska ögonblick,
här på sandiga Heden
har vi skor som greppar, som siktar – träffar
Siktar – Missar
Siktar – Skjuter
Siktar – Stupar
Siktar – Passar
Siktar – Straffar
Siktar – Anfaller
Siktar – Avbryter
Siktar – Skyddar

Vi marscherar in på fältet –
möter varandras blickar,
innan kroppen blir vårt stridsredskap
åt leken eller kriget.

Skott skjutna av darriga lemmar
träffar stenar på marken
spränger dom till små berättelser
och i berättelsen kan du vara en spelare
eller en soldat
på sandiga Heden.

Manuskript för Åtta Röster/The Hustle

Annika Lundgren står framför ett plank med gatukonst där det står "Keep the the city clean"
Annika Lundgren. Foto: Josef Götherskjöld
Hur känns det i kroppen när staden förändras? Det undersöker konstnären Annika Lundgren i ljudkonstverket Manuskript för Åtta Röster/The Hustle.
 
Ljudverket tar formen av en radioteater och utspelar sig i en servicebutik, där sju slumpmässigt sammanförda personer konfronteras med varandra mitt i kaoset. I mötet uppstår ett samtal om vad som händer med kroppens invanda rörelsemönster när den fysiska omgivningen förändras – om minnet av det gamla, brutna siktlinjer, gentrifiering, fantomsmärta och nyliberalism.
 
Du kan uppleva ljudverket på flera platser: avdelningen för skönlitteratur, konst och musik, våningsplan 1 på Stadsbiblioteket och via qr-koder vid olika servicebutiker runt om i staden. Verket går även att lyssna på via GIBCAs hemsida.
 
Manuskript för Åtta Röster/The Hustle producerades av Göteborgs Internationella Konstbiennal inom ramen för projektet Konst under byggtiden av Västlänken. Projektet pågick mellan 2019–2023, med avstamp i de platser i staden där Västlänken byggs fram. 

Västlänken. Vä-hä-hästlänken. Elegi över ett ofullbordat projekt.

Närbild på en teckning i affischhållare. Kartbilder blandas med lösryckta citat ur rapporter och dikter.
Västlänken. Vä-hä-hästlänken. Elegi över ett ofullbordat projekt. © Klas Trollius 2021. Foto: Klas Trollius

Dikter, improviserad musik och visuella partitur är alla del av Klas Trollius processbaserade verk, som tar avstamp i bygget av Västlänken och den förändrade livsmiljö som kommer med den.

Verket är en del av ett uppdrag som åtta konstnärer från konstplattformen Skogen fick år 2019, om att göra konstnärliga undersökningar av olika aspekter av Västlänken under två år.

I verket Västlänken. Vä-hä-hästlänken. Elegi över ett ofullbordat projekt har konstnären Klas Trollius experimenterat med att blanda metoder och material, som text, musik, bild och upphittat material, och sedan kombinerat det i olika kollageliknande former.

Verket är inspirerat av litteratur, musik och konst från framförallt 1950- och 60-talet, som till exempel John Cage och Sonja Åkesson. De arbetade ofta med att kombinera fragment som bildar något nytt och oväntat. Cage lär ha arbetat utifrån idén om att vilka ljud som helst kan uppfattas som musik om de bara ordnas på ett visst sätt, medan Åkesson ofta blandade in textfragment som tycktes hämtade från nyhetstexter eller annonser i sin poesi.

Trollius har undersökt om dessa metoder kan vara relevanta att använda idag, för att på ett såväl personligt som konstnärligt och formmässigt plan bearbeta den typ av genomgripande förändringar i vardagen som ett stort stadsbyggnadsprojekt som Västlänken innebär.

Temporär placering i skivaffär

Delar av verket är temporärt placerade i skivaffären Discreet Music på Kyrkogatan i Göteborg. I en pärm som är placerad i affären finns både texter, bildmaterial och en del källmaterial, som till exempel kartor, rapporter och dikter som har inspirerat verket. Pärmen är också en blinkning till den byråkratiska dokumentation som byggprojekt likt Västlänken ofta för med sig.

På väggarna i skivaffären hänger en rad teckningar, där fragment ur rapporter och kartbilder blandas med lösryckta rader ur Trollius egna dikter. Teckningarna är gjorda på ljusbord och är kalkerade med tusch i olika lager, så att de ursprungliga texterna och bilderna blandas samman.

Teckningar som partitur

I verket ingår även ett ljudkollage. Det består av inlästa dikter tillsammans med improviserad musik. Musiken har skapats av Klas Trollius tillsammans med Cecilia Leandersson, där de med hjälp av röst, piano och klockspel har improviserat fram musik med inspiration av ljud från byggarbetsplatser. Till sin hjälp har de också använt teckningarna, som har fått fungera som ett slags visuella partitur.

Ljudkollaget går att lyssna på ovan.

Verket Västlänken. Vä-hä-hästlänken är en del av projektet ”Konst under byggtiden av Västlänken”, som syftar till att skapa konstnärliga värden för de som lever, vistas och verkar i staden under byggtiden av ett av Göteborgs största infrastrukturprojekt någonsin. Projektet är ett samarbete mellan kulturförvaltningen och trafikkontoret i Göteborgs Stad.

Klangbotten (Mörker­seende)

Haga under bygget av Västlänken. Foto: Elin Liljeblad.

Detta platsspecifika ljudkonstverk utgår från stadsdelen Haga och undersöker de historiska och geologiska lager som framträder i samband med Västlänkens utgrävningar. Verket är den andra delen av två.

Pia Sandströms ljudverk Klangbotten (Mörkerseende) utgår från de tunnlar som grävs under staden för att ge plats åt Västlänken, och kan beskrivas som ett eko ur Göteborgs leriga underjord.

Leran har under Göteborgs historia varit i ständig rörelse, den har omformats och antagit nya skepnader. Kulturlagren har blandats med varandra.

Där hittas vertikalt nedstuckna trädstammar från 1600-talet, som håller leran i schack. De bildar en glänta i en underjordisk skog.

Några kvinnor framträder mellan stammarna. Arkeologen Carina Bramstång Plura, scenografen Ulla Kassius, poeten Ella Hillbäck, ögonläkaren Anna Dahlström och författarna Mare Kandre och Svetlana Aleksejevitj har alla kopplingar till staden, fast under olika tider och utifrån olika yrken, kunskaper och erfarenheter.

Det går att lyssna på ljudverket var som helst, men det upplevs bäst på plats vid Haga kyrkoplan.

Verket är en fortsättning på Göteborgssviten: underjorden (2019).

Ljudkonstverket är en del av projektet Konst under byggtiden av Västlänken, i samarbete med Trafikkontoret i Göteborgs Stad och GIBCA, Göteborgs Internationella Konstbiennal.

Noise Reduction and Glitches: Echoes from the Past and Future

Ett kollage där vi ser Korsvägens stationsbyggnad och en park flimra förbi med rymden som bakgrund
Arbetsbild från Noise Reduction and Glitches – Echoes from the Past and Future. Bild: © Lisa Torell, 2021

Lisa Torells ljudverk utgår från Korsvägen och gestaltar en värld i förändring där många skeenden förblir ogripbara tills de plötsligt är ett faktum.

Vad betyder det att vara människa år 2070? Vad betyder det idag? I Torells ljudkonstverk har gränserna mellan nutid och framtid, mellan utopi och dystopi upplösts. Det som tidigare var Sci-Fi har med ens blivit vardag.

Våra kroppar förbättras och försämras genom genteknik, miljögifter, bekvämligheter och steroider. Samhällskroppen fragmenteras samtidigt som den kopplas allt tätare samman via smarta telefoner, algoritmer, virus och drönare.

Verket utgår från Korsvägen i centrala Göteborg, en plats där många olika perspektiv möts. Berättarrösten rör sig mellan olika tider och synvinklar för att gestalta en värld i förändring där många skeenden förblir ogripbara tills de plötsligt är ett faktum. Vad är det vi väljer att inte se idag som redan nu formar livet i framtiden? Vad var det vi blundade för igår och därför måste leva med idag?

Röst i den svenska versionen: Lisa Torell
Röst i den engelska versionen: Steven Cuzner
Översättning från svenska till engelska: Åsa Linnea Strand

Ljudkonstverket är producerat av Göteborgs Internationella Konstbiennal i samarbete med Göteborgs Stad genom Trafikkontoret och Göteborg Konst, kulturförvaltningen, inom ramen för  projektet Konst under byggtiden av Västlänken.

East Link. Joy and Sorrow in Gothenburg

Manuel Pelmus betraktar en modell över kommande byggen runt centralstationen
Manuel Pelmus på Göteborgs centralstation. Foto: Elin Liljeblad

I en av passagerna inne på Göteborgs Centralstation kan du lyssna på ljudkonstverket East Link. Joy and Sorrow in Gothenburg av konstnären Manuel Pelmus. Verket är en del i en serie ljudkonstverk som tar avstamp i de platser där Västlänken byggs fram.

I ljudverket East Link. Joy and Sorrow in Gothenburg kopplar konstnären Manuel Pelmus samman centralstationens roll under 1800-talets emigration till Amerika med vår tids immigration till Sverige.

Såhär berättar konstnären om verket:

”Göteborgs Centralstation från 1856 är Sveriges äldsta tågstation och har fungerat som utgångspunkt för mitt arbete med verket. Stationens historia vittnar om en tydlig koppling mellan svenskarnas stora massutvandring till USA och de flyktingar som anlände till stationen 2015.”

Vem får stanna upp?

Manuel Pelmus är baserad i Oslo och Bukarest och har en bakgrund inom koreografi. Människokroppen och den fysiska platsen har en central roll i hans konstnärskap.

Även i ljudverket återkommer kroppen och dess erfarenheter i rummet. I verket hör vi honom beskriva hur han, när han står och väntar på en vän på en svensk centralstation, blir utfrågad av två poliser: vad gör du här, vem väntar du på?

Som lyssnare bjuds du in till att reflektera över din egen position i relation till de historier som berättas. Vem får lov att stanna upp? Vem måste hålla sig i ständig rörelse?

Konst under byggtiden av Västlänken

Ljudverket är en del av projektet Konst under byggtiden av Västlänken. I projektet producerar Göteborgs Internationella Konstbiennal (Gibca) en serie ljudkonstverk som är kopplade till de platser där Västlänken byggs fram: Haga, Centralstationen och Korsvägen. Projektet är ett samarbete mellan Gibca, Göteborg Konst och Trafikkontoret i Göteborgs Stad.

Manuel Pelmus verk om centralstationen kan upplevas när och var som helst via telefonen, men upplevs bäst på plats på centralstationen med hörlurar.  Ljudverket är på engelska.

Göteborgs­sviten: under­jorden

Göteborgssviten: underjorden

Detta platsspecifika ljudkonstverk utgår från stadsdelen Haga och undersöker de historiska och geologiska lager som framträder i samband med Västlänkens utgrävningar.

Konstnären Pia Sandström har intresserat sig för platsens dolda lager och de underliggande meningar som över tid suddats ut av röster, fotsulor och utgrävningar. Göteborgssviten: underjorden tar formen av en ljudarkeologisk borrkärna som för oss djupt ner i jorden, myterna och människorna som är kopplade till stadsdelen.

Såhär berättar Pia Sandström med egna ord:

”Berget har legat stilla och orört sedan urtid. Berg och lera i botten. Under Göteborgs 400-åriga historia har hittills 150 år ägnats åt att flytta lera, det finns en tröghet i marken som inte är synligt för ögat. Kaponjärgatan som leder från Skansen Kronan rakt norrut mot befästningen uppe vid Otterhälleverken har en gång varit en dold gång. Jag intresserar mig för lagren i marken under fötterna.”

Verket är det första av två. Det andra färdigställdes 2021 och heter Mörkerseende (Klangbotten).

Det går att lyssna på ljudverket var som helst, men det upplevs bäst på plats vid Kaponjärgatan i Haga.

Göteborgssviten: underjorden är en del av projektet Konst under byggtiden av Västlänken, i samarbete med Trafikkontoret och GIBCA, Göteborgs Internationella Konstbiennal.

Läs en intervju med konstnären Pia Sandström om verket här.