Här knäböjer en grekisk hjälte och huvudpersonen i en av Viktor Rydbergs romaner. Skulpturen restes till minne av författaren, vid gatan som också bär hans namn.
Boken Den siste athenaren skildrar kristendomens seger över den antika kulturen. Den gavs ut första gången 1859, efter att ha gått som följetong i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning där Viktor Rydberg då var journalist.
Litterär milstolpe
I berättelsen om hjälten Krysantheus, som lever i Aten kring år 360 efter vår tideräkning, ville Viktor Rydberg göra upp med bakåtsträvande tendenser i Svenska kyrkan. Boken blev också en milstolpe i den svenska romankonstens utveckling. I och med den började romaner och följetonger att betraktas som finlitteratur.
Viktor Rydberg levde mellan 1828 och 1895. Han var förutom författare även journalist, religionsfilosof, kulturhistoriker, språkvårdare och medlem i Svenska Akademien. Bland hans mest kända verk finns dikten Tomten och romanen Singoalla. Han skrev också texten till den kända julpsalmen Gläns över sjö och strand.
Politiskt engagerad konstnär
Viktor Rydbergsmonumentet skapades av tecknaren och skulptören Ninnan Santesson och restes på valborgsmässoaftonen 1930. I invigningen deltog bland annat studenter från Göteborg och gäster från den danska vänorten Århus. Hedersgäst var konstnären själv.
På framsidan av den höga sandstenssockeln finns en medaljong med porträtt av Viktor Rydberg och inskriptionen: ”Åt minnet av Viktor Rydberg”.
Ninnan Santesson levde mellan 1891 och 1969 och föddes på det dåvarande säteriet Tjolöholm i Kungsbacka. Hon studerade på Konstakademin i Stockholm och därefter i Paris. Där träffade hon Siri Derkert som blev hennes vän för livet. Santesson har gjort flera offentliga konstverk i Göteborg. Förutom Viktor Rydbergsmonumentet har hon även utfört reliefen Erik Dahlberg nära Aschebergsgatan. I övrigt skulpterade hon framför allt personporträtt, men ställde sällan ut dem.
Till ett av hennes huvudarbeten räknas altartavlan i Masthuggskyrkan. Santessons konst är representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Moderna museet, Malmö museum, Borås konstmuseum, Statens porträttsamling på Gripsholm och Hallands konstmuseum i Halmstad.
Under andra världskriget engagerade sig Santesson mer och mer politiskt. Hon tog emot tyska och norska flyktingar i sitt hem. Hennes insamlingsengagemang för Norge, dit hon åkt som kurir 1941, gav henne ett två månaders villkorligt straff. Hon var senare aktiv i Svenska kvinnors vänsterförbund och i kampen mot atomvapen.